oh-yeah

Idag var det seriepremiär för oss. Hemmapremiär dessutom. Och vet ni vad? Vi fucking vann! Inte för att jag är förvånad över vinsten, men glädjen när domaren äntligen satte pipan i munnen var total. Det var så äckligt nervöst under de sista minuterna. Eller ja, det var i alla fall väldigt nervöst hos oss på bänken. Matchen slutade i alla fall 3-2 (2-0 i halvlek). En så fruktansvärt skön seger. Välförtjänt var den också.

Från bra nyheter till lite sämre. Var med och värmde upp lite innan matchen och mitt lår kändes inte allt för bra. Eller ja, nu kan jag jogga ganska obehindrat, men det hugger till något så överjävligt vid vissa rörelser. Det känns inte så bra att det är en huggande smärta. Det gör mig lite oroad. Det är nog bäst att ta det lugnt ett tag framöver. Jag vill inte dra upp det så pass att det blir en långvarig skada.

Nej nu ska jag plugga. Yes, du läste rätt. Jag, Lena, ska plugga. På en lördagskväll. Nu är nog världens undergång bra nära.