min irritation är ett irritationsmoment

Är för irriterad för att kunna sova. Drog på mig min "stay-in-the-car-Chuck"-tröja och tänkte sova i den. Sen såg jag på att det är däckspår i mönstret på tröjan. Dessa jävla däck. Blev mer irriterad och bytte tröja.

"Fatta ditt humör om du blir gravid" fick jag höra förut. Haha, jävligt bra poäng. Jag är ju inte direkt världens lättaste människa som jag är. Åh, stackars människor som skulle behöva umgås med mig då. Tur att jag inte planerar att det ska inträffa inom en snar framtid.

När jag ändå är inne på ämnet så måste jag skriva något om det faktum att alla som är, eller som nyligen har varit, gravida, tycker att det är lämpligt att prata om de groteska saker som inträffar under den tiden. Snälla, jag vill verkligen inte höra om foglossningen eller om hur mycket du spräcktes. Jag tror ingen vill veta det. Och nu har min irritation gått över till illamående. Jag är verkligen inte redo att utsätta mig själv för något sånt. Men samtidigt börjar jag känna mig gammal. Ser föredetta klasskamrater som gift sig och skaffat barn. Många, många, har barn nu. Kul att vara 22 och börja oroa sig över det där. Men äh, jag har ju faktiskt ett bra tag på mig. Antar att den dagen kommer, när man är mogen och redo för att ta det där beslutet. Som det är nu så stör jag mig alldeles för mycket på barn som skriker och är allmänt ouppfostrade. Eller ja, ärligt talat så är det väl mest föräldrarna jag stör mig på. Det är lite som en smart kille en gång sa: föräldrar borde inte få ha barn.

skratta, gråta eller inta fosterställning? Det är frågan.

Vilken jävla dag.

Efter många timmar av pluggande med Milo och Johan hemma hos mig så begav jag och Milo oss iväg mot hennes föräldrars garage för att byta mina däck. Där finns alla tänkbara verktyg som man kan behöva för att smidigt byta däck. "Det här klarar vi" sa vi och satte igång. Men den elektriska bultdragaren orkade inte lossa bultarna. Efter att Milos pappa så snällt kommit till vår undsättning konstaterades att bultarna var åtdragna något groteskt hårt. Eftersom att det var en däckfirma som bytte däcken sist så kunde man ju förvänta sig att de skulle sitta ganska hårt, men snälla, de var så hårt åtdragna att bultarna blivit skadade och gick av när vi försökte få bort dom. Fem av tio bultar är helt av och några halvor stannade kvar inne i själva hålen. Det är säkert så man säger, "i hålen". Men ni fattar vad jag menar. Happ. Vafan gör man nu liksom? Men med hjälp av en svinpitt, som den så fint kallas, så lyckades i alla fall de halva bultarna borras ut. Jag var inte till någon större hjälp alls när det här problemet löstes utan försökte mest bara se till att inte bryta ihop. Så, nu har mina bakhjul två respektive tre bultar som håller dom på plats. Stabilt och bra. Min bil kan alltså inte lämna den platsen den står på. Tur i oturen är ju att vi beslutade oss för att göra det i ett garage och inte för hand ute på gatan. Dock känns det taskigt att min bil nu tar upp deras plats i deras garage. 

Imorgon bitti blir det att besöka Däckteam och höra hur hårt de egentligen drar åt bultarna. Tar med de fem trasiga och frågar om det ska vara såhär. De får fan fixa nya bultar åt mig. Och sen får dom byta framdäcken. Skiter fullständigt i om dom inte har tid, jag ska ha en tid och det fort. Det som är det läskiga är ju att om bultarna varit så svaga, så skulle ju ett hjul eller två kunnat lossna medan man kört. Ingen omöjlighet. Och det mina vänner, det är en riktigt läskig tanke. Men hur som helst, tusen tack till Milo och hennes pappa som hjälper till. Jag hade nog suttit i ett hörn, alternativt ute på gatan, och bara vaggat fram och tillbaka annars. Inte nog med att det är det här med bultarna, utan nej nej, det är ju även någon som har kört emot min bil så att det rejäla repor framme vid höger hjulhus och fram mot fronten. Man behöver inte vara ett geni för att komma fram till att det handlar om en vit bil. Jag hade märkt om jag kört emot något om man säger så, så pass rejält är det. Och det har jag inte gjort. Så tack din jävla svinpitt som har gjort det och inte sagt något. 

Efter att vi krånglat med det där så skulle Milo på träning och eftersom att jag inte har någon funktionsduglig bil så fick jag åka med. Shit vad jag är sugen på att spela fotboll nu. Jag fick faktiskt ställa upp på att hoppa in i målet en stund. Inte direkt klädd för fotboll. Jeans och joggingskor. Och en tröja som var bra smutsig efter att ha släpat omkring på däcken. Senare upptäckte jag även att hela jag var ganska smutsig. Men det var kul att stå och med tanke på att jag bara hoppade in så gick det ganska bra. Jag tänkte ju inte slänga mig eller något sånt, men det höll inte när jag väl stod där. Gick in för det lite väl mycket kanske. Åh vad jag längtar tills våra träningar börjar! 

Alltså. Viktor skickade den här bilden till mig tidigare idag.

Skrattade till lite men förstod inte riktigt. Frågade Milo och Johan om dom hade hört om den här dagen. "Är det idag?" Kollade datumet och såg att den var från igår. "Fick du något sms av något ex då?"...Alltså antingen så är det ett sjukt jäkla sammanträffande eller så var det bara för att det var den här dagen. Haha, oddsen! Det här gjorde lite min dag. Det här och bullarna som Johan hade köpt och bjöd på. 

Alltså om det finns någon gud eller högre makt så vädjar jag till denne att snälla sluta jävlas med mig. Jag tål när det går dåligt. Jag tål det mesta. Men inte krångel med bilen. Där går min gräns. 

Dessutom, det kosmiska sammanträffandet att den första bilen jag såg efter att vi åkt ifrån garaget hade FML på registreringsskylten. Fuck my life. It sure fucks me. 

kalla mig inte envis

Visst ja, dagens trams:

"It requires a very strong person to be open to changing a long-held passionately defended opinion or idea. You may encounter someone today who will challenge you on something you have long believed. Even if you have a sense that there is an inkling or perhaps much more of truth and substance to what this other person says, you may fight it based on your old belief or simply out of stubbornness. But of you open your mind, and you listen to what this person says, you may just change your mind."

Nej, det här stämmer inte alls. Och kalla mig inte envis.

Det här stämmer däremot. De tre värsta sakerna man kan uppleva:
1. Se sin mamma gråta.
2. Se någon man tycker om, tycka om någon annan.
3. Dålig internetuppkoppling.

It's always darkest before it turns absolutely pitch black

Sitter i soffan med alla lampor släckta. Ingen musik, ingen TV. Bara tystnad, tända ljus, en varm filt och en kopp te. Tittar ut mot snön som sakta men säkert smälter. Vore det inte för de svaga gatulyktorna så vore det nästintill kolsvart ute. En del av mig vill gå ut i det lockande mörkret. Gå bort till skogen där vid ån. Det är säkert riktigt fint där nu. Jag kanske tar en promenad sen.

Hur som helst så har det varit en konstig, men bra, dag idag. Men mest konstig.

Vaknade med ett ryck tidigt imorse. Tentadag. Vinklade upp persiennerna och ryggade tillbaka av att det var så ljust ute. Efter att ha gnuggat mig i ögonen kollade jag ut genom fönstret. Var tvungen att gnugga ögonen igen för jag trodde inte på det jag såg, men det var inte synen det var fel på. Snö. I stora mängder och som fortsatte komma. Jag som inte bytt däck. Något förfärad över vädret bestämde jag mig för att göra kaffe. Starkt kaffe. Gott kaffe. Pluggade i några timmar men tyckte inte att saker fastnade. Testade en ny teknik. Att läsa svaren högt, men det funkade inte heller. Dom säger ju att man minns bäst om man gör allt, dvs skriver, läser, säger och hör svaren, så jag tänkte att jag kan ju spela in när jag säger svaren. 34 minuter tog det att gå igenom alla frågor och svar. Jag lyssnade max 30 sekunder på inspelningen. Kunde inte koncentrera mig på vad jag faktiskt sa utan tyckte det var mest jobbigt att höra min egen röst. Ganska roligt att höra sig själv haka upp sig på ett ord och sen säga ordet flera gånger tyst för sig själv för att det lät så konstigt. Snabbt som fan pratade jag också. 76 frågor med ganska långa svar på 34 minuter är ganska bra jobbat. Gav upp pluggandet och kollade på Dexter istället. I väntan på att bli upphämtad av Tove. Den här östgöten är ju inte lika väl förberedd på vinterväglag som rutinerade dalmasar så det var ju faktiskt bäst att jag inte körde. Inte för att jag hade tänkt köra, jag hade tänkt gå. Men är glad att jag slapp det.

Väntade i evigheter på att få komma in aulan och få skriva tentan. Inte för att vi var ute i god tid utan för att salen inte var ledig förrän prick 14:00, dvs samma tid som vår tenta skulle börja. Det var ju bara det att det var 3-4 (?) klasser som skulle in i samma sal på samma gång och legitimation skulle kollas på alla. Alla kom in till slut och tentan delades ut. Den gick faktiskt helt okej för min del. Efteråt fick jag skjuts av Milo till Hemköp. Mycket snällt. Klev av på Jet-sidan för enkelhetens skull. Och där blev jag stående ett bra tag innan trafiken lättade lite och jag vågade springa över vägen. Kanske inte valde det absolut bästa tillfället, men jag klarade mig ju. Hellre att leka lite med livet än att bara stå och titta.

Inne på Hemköp. För ovanlighetens skull. Konstigt nog bestämde jag mig för att storhandla just den här enda gången som jag inte hade bilen. Eller ja, storhandla enligt mina mått. Men fyllde i alla fall tre påsar och började vingla hemåt. Det fick bli dagens träningspass.

Men det här låter ju inte som en konstig dag. Nej, det gör det inte. Det har inte varit det här som varit det konstiga. Vet inte hur jag ska förklara. Folk säger och skriver så konstiga saker och idag har det kommit från flera håll. Vissa mer oväntade än andra. Men ibland kan ju konstigt vara bra. Antar jag. Känns bra att ha rett ut vissa saker i alla fall.

Nu blev det här ett sånt där drygt och långt inlägg igen. Ahja. Nu ska jag kolla på tågbiljetter till Umeå innan jag ger mig ut på den där kvällspromenaden.

I may not like you anymore, but I do care

Alltså allt är roligt ikväll. Är på sånt jäkla bra humör. Kollar 9gag och skrattar halvt ihjäl mig. Det var länge sen jag var på sånt här bra humör. Olägligt nog kom det kvällen innan tentan. Jag borde ju plugga. Men å andra sidan är det nog tack vare att jag har pluggat som allt annat verkar så roligt. För i jämförelse så är verkligen allt annat roligt. 

Hakade upp mig något överjävligt på det där med horoskop. Tror jag läste alla som finns. Men ingen text slog den med ananaser. Den gjorde min dag. Men som sagt, vore det inte för att man har pluggat så pass många timmar som man har så skulle det nog inte ens vara lite roligt. 

Nu till något dystrare. Jag förstår mig inte riktigt på nyheterna. Visst, det är riktigt hemskt att den där 13-årige pojken avled efter att en bil fått sladd och kört in i gruppen med ungdomar. Men att olyckor inträffar och människor omkommer händer ju var och varannan dag. Vad gör det här fallet så mycket hemskare än alla andra? Jag bara undrar hur nyheterna som presenteras väljs. Självklart ska fall som dessa uppmärksammas, men om alla skulle få TV-tid så skulle det nog inte vara så mycket annat än nyheter på TV:n. Jag har bekanta som varit med om olyckor och omkommit. Det har omnämnts snabbt på någon lokal nyhetskanal, men sen har det inte varit mer än så. Här filmar man människor som går och tänder ljus och tanter som säger att det här är det hemskaste som hänt i just det samhället. Är vissa liv värda mer än andra? Det verkar som så. 

Unless you see a pineapple outside my door, you are not allowed to enter.

Efter x antal timmar av plugg så är jag just nu i mitten av en välförtjänt paus. Smällde ihop böckerna och tänkte att nu ska jag göra något kul. Frågan var bara vad. Tittade mig omkring, såg disk, tittade bort igen. Något kul. Vad kan man göra som är kul och som inte tar för lång tid? Jag kom inte på något så tänkte att jag kunde läsa Aftonbladet, där brukar man ju alltid hitta något som är kul, även fast det inte är menat att vara det. Till en början hittade jag inte så mycket av nöje, men sen stötte jag på en artikel om de bästa apparna till iPhone. En app som ger ett dagligt horoskop. Jag tror verkligen, verkligen, INTE på sånt där, men det kan vara ganska kul att läsa och sen kritisera sönder. Ganska kul tänkte jag som sagt att det kunde bli, men jag anade aldrig hur mycket jag skulle komma att skratta. Jag lyssnade på Aftonbladet, för självklart presenterar ju dom bara bevisad fakta. Observera sarkasmen. Jag laddade i alla fall ner den appen som rekommenderas. The DailyHoroscope. Klickade i mitt stjärntecken och då kom detta upp på skärmen:

"Sunday Oct 28 2012 - The pineapple is a symbol of welcome. Not everyone is aware of this. The succulent fruit, whose origins date back to the mid-1400s, symbolized hospitality to the Carib people. If you were traveling back then and you found a pineapple at the entrance to a Carib village that meant you were welcome. Someone is giving you a message you don't understand. It's a positive message, even though it may seem quirky or even quite eccentric. If you don't understand, find someone who does."

Vänta lite nu. Vad har ananas med det här att göra? Jag var helt klart inte medveten om att ananasen är en symbol för att man är välkommen. Fast nu lever ju inte jag under mitten av 1400-talet så förstår inte varför det här är relevant. Och även om jag hade gjort det så känns det högst osannolikt att jag skulle rest till en by i Karibien. Och att jag dessutom skulle hitta en ananas känns ju ännu mer galet. Speciellt med tanke på att Aftonbladets egna horoskop sa " Var försiktig så att du inte får hela världen emot dig i dag. Alla verkar vara på stridshumör." Yes, välkommen var det ja. Det sista jag vill är att få en Karibisk by emot mig. Men hittar jag en ananas så antar jag att jag kan pusta ut och vara lugn.

Så, det är alltså någon som försöker säga mig något men som jag inte förstår? Kan texten kanske syfta på sig själv? För jag förstår inte riktigt hur allt det där hänger ihop. Och den är ju sannerligen "quirky". Eftersom att jag inte förstår så efterlyser jag någon som kan förstå och som kan förklara det för mig. Tack på förhand. Förväntar mig inga svar men uppskattar om något skulle trilla in.

Jag ska fan läsa det här horoskopet varje dag. Jag kommer ju lära mig massor av onödig fakta samt att jag kommer få påhittade spekulationer om hur min dag kommer vara. Det är ju helt underbart.

If it is important enough to you, you will find a way. If it is not, you will find an excuse.

Pluggandet går inte bra. Det är så svårt att hitta motivation när jag känner mig så osäker på om jag faktiskt kan tänka mig att jobba med det här i framtiden. Jag måste ju klara tentorna, det vet jag ju att jag måste, men ändå hittar jag inte orken. Kommer jag att stå ut hela utbildningen? Jag vet inte. Jag borde försöka, det förstår väl jag med. Det vore ju bra om man kunde ta ut en examen men samtidigt så funderar jag på vad jag ska med det examensbeviset till om jag ändå vill bli polis i slutändan. Nästan alla jag pratar med tycker att det är dumt att välja polis framför byggingenjör. Och visst, rent ekonomiskt är det väl kanske dumt. Men hellre att jag gör något som jag trivs med för en lägre lön än tvärtom. "Men du tycker ju att det är intressant med bygg". Jajo, till viss del stämmer väl det. Men jag vet inte om det räcker. Jag har nog lite att fundera på.

Var inte på världens bästa humör när jag tidigare idag begav mig till kära Hemköp för att handla. Började plocka satsumas när en tant kom fram och sa att apelsinerna bara kostade hälften så mycket. Jag nickade och klämde ur mig ett "okej", varpå tanten säger att hon tycker att jag ska köpa apelsiner istället. "Ja, fast nu vill ju inte jag ha apelsiner, jag vill ha satsumas". Hörde själv hur det lät så klämde fram ett leende och "men tack för rådet". Sen gick jag.

Juice, A-fil, satsumas och en påse tuggummin. Tjejen i kassan skrattade och sa "det vanliga". Kul att man är på Hemköp så ofta att de vet vad jag brukar handla. Inte okej. Jag måste börja åka till en annan affär.

Idag var förövrigt första dagen som vinterjackan var på. Vinterjacka och tjocka vantar. Men med converse och utan mössa. The logic makes no sense. Brukar iof köra converse typ året runt, men det är ju så jävla svinkallt om fötterna att man vill dö. Så, i år blir det ändring på det där. Och varför jag valde att skippa mössan är skumt. Jag har ju haft mössa på mig senaste tiden, men nu, när det faktiskt är riktigt kallt, då lämnade jag den hemma.

Kollade nyss på Snow White and the Huntsman. Det var en lång film. Men inte så överdålig som jag hade förväntat mig. På tal om överdåligt så måste skriva om en film som jag och Viktor såg nu senast. Herregud alltså. Men det blir någon annan gång.

I don't give up when I'm tired, I give up when I'm done

Jaha. Den här helger ser ju inte ut att bli som det var tänkt. Med sommardäck på, i det här vädret, går det inte så bra att köra längre sträckor. Antar att jag får stanna hemma och plugga istället om det inte uppstår något sorts mirakel som innebär att antingen vintern återgår till höst eller att mina däck byter sig själva på något magiskt sätt. OCH att all information inför tentan finner sin väg till min hjärna. Jag vet inte vad som känns mest troligt av de där tre scenariona. Känns som "a three-way-tie".

Vi hade "seminarium" idag. Och på det här seminariet skulle vi diskutera den kritik vi fått på våra handlingar av en som faktiskt jobbar med sånt. Det gick snabbare än förväntat, för vår klass är tydligen övergrymma. Eller ja, som någon konsult hade sagt: "jag har ju sett betydligt sämre". Det skulle tydligen tas som något positivt. Fast egentligen, vi har ju faktiskt aldrig gjort det här förut och trots det så finns det de som jobbar med sånt här som presenterar sämre saker.

Efter diskussionen så skulle vi fylla i en kursutvärdering. Jag är sällan snäll på utvärderingar. Alltså inte elak heller, mest bara brutalt ärlig. Är det dåligt så ska läraren få veta det. Tur att man skriver anonymt. Inte för att jag inte står för det jag skriver utan mest för att man inte vill göra sig ovän med en lärare som man ska ha i fler kurser. Brukar alltid skriva med extra dålig handstil då också. För det känns ju så troligt att de skulle känna igen någons handstil. Hej paranoid.

Nehepp, det är väl bäst att fortsätta med tentaplugget. Kul fredagskväll, verkligen.

The thing is, I will never stop caring. 

brace yourselves

Då har ytterligare en dag passerat. En ganska produktiv dag även om jag inte pluggat så mycket som jag borde ha gjort. Eftersom det gick från vacker höstdag till BAAM, vinter, på typ några timmar så blev det att bära utemöbler och försöka knöla in dom i mitt lilla förråd. Närmaste vägen till förrådet är genom lägenheten, vilket innebar att jag också fick torka golven efteråt. Men det skadar ju aldrig att torka golven så det var ju bra att det blev gjort. Har även fixat så jag har massor av matlådor. Vilket kan tänkas onödigt med tanke på att jag inte behöver ha någon matlåda med mig till skolan förrän måndagen om två veckor. Men, det kan ju vara bra att ha. Det finns ju dagar när man inte är pepp på att laga mat.

Funderar på att renovera badrummet. Skulle gärna vilja göra det men frågan är ifall man får tillbaka de pengarna när man säljer lägenheten. Troligtvis inte fullt ut och med tanke på att jag inte tänkt att bo kvar här mycket längre än tills jag avslutar mina studier eller, vilket jag hoppas på, kommer in på polis inom de närmaste åren, så känns det dumt att lägga ner för mycket pengar. Jag trivs ju ändå ganska bra med att ha det som det är. Visst, det skulle vara nice att få in golvvärme och sånt, men om jag känner att det är värt så mycket pengar vet jag inte. Har lite att fundera på. Tänker i alla fall ta tag i att tapetsera och göra lite sånt nu efter tentaperioden. Det ska bli kul. Fräscha till lite.

Kvällen avslutades med att prata med Viktor på Skype. Lika trevligt som alltid. Skulle lätt kunna stå ut med blåsten i Umeå om jag fick bo i samma stad som honom. Lätt. Umeå verkar förövrigt som en riktigt bra stad. Jag skulle nog trivas där. Synd bara att det är kallt och blåsigt. Men det är ju inte så värst mycket trevligare väder här. Just nu låter det som att det är storm ute och det snöade ju förut. Snorhalt ute. Måste byta till vinterdäck ASAP. Det svenska vädret alltså. Men å andra sidan skulle jag nog inte vilja bo i ett land som bara har en årstid. Det må vara kallt och jävligt här, men samtidigt så finns det inte mycket som slår att sitta inne med en kopp te och tända ljus när man hör hur vinden tar tag i fönstren och ser hur snön faller utanför. Det finns fördelar med allt och det är väl det som är charmen.

är jag vaken eller?

Hur kommer det sig att varje gång som jag haft bilen i garaget under natten så har det varit en mild och frostfri natt, medan varje gång jag inte orkat parkera i garaget så har jag fått skrapa rutorna?! Jag tänker skylla på iPhones inbyggda väder-app. Den har ju för-i-helvete aldrig rätt.

Herregud vad trött jag var igår. Kunde knappt hålla mig vaken under matteföreläsningen och sedan, på seminariet i energiteknik, hade jag ingen aning om vad jag pratade om. Jag vet iof inte om det berodde på tröttheten.
Åkte hem för att plugga. Det gick sådär, men försökte ändå ganska bra fram tills det att klockan var runt 20. Då somnade jag stenhårt under högen av papper. Vaknade till typ två timmar senare och kände mig skapligt förvirrad. Papper överallt. Fem missade samtal och en drös sms hade inte väckt mig, trots att telefonen bara låg någon decimeter bort. Då sover man nog ganska hårt.

Nej nu har jag inte tid med det här. Dags att trycka in så mycket information i huvudet som det bara går.

name that president

Tittar på en sit-down-debate mellan Obama och Romney. Jävligt underhållande. Romney pratar så fint om sin delstat och sitt inflytande över deras skolor och hur de en gång i tiden blev utnämna till några av landets mest prestigefyllda.

Moderatorn: Det var ju 10 år innan du blev guvernör.
Romney: Absolut, men nu senaste åren har vi återigen vuxit oss starka.
Obama: Men det är ju pga min reform.
Romey: ...

Ägd!

Jag kanske inte tycker att Obama är den bästa presidenten någonsin men snälla, man måste ju vara smått dum i huvudet om man inte vill se honom omvald. Inte för att USA är ett så demokratiskt land som de vill tro, men med Romney som president kommer det ju bli katastrof. Inte bara i USA, utan i stora delar av världen.
Obama kan sin skit, Romney är, och står för, skit.

I can't live without.. oxygen.

Efter att ha pratat mycket om negativa associationer så har jag börjat fundera lite. Viktor och jag pratade lite om det här och det är ju egentligen ganska sjukt att man slutar tycka om exempelvis en maträtt bara för att någon som man verkligen inte gillar tycker om den rätten. Det säger nog ganska mycket om hur mycket man kan ogilla en människa. Det är ju lite synd. Inte att man ogillar människan men att man går miste om andra saker. Ingen av oss två vill ha Starbar längre, vilket egentligen är typ det godaste godiset som finns. Vafan liksom?

once i stop giving a fuck about you - good luck getting that back

Alltså något som jag tycker är så grymt äckligt är folk som återanvänder "fina texter" och liknande. Folk som säger exakt samma saker, ordagrant, till sin nya som de en gång sa till sina ex. Skapligt smaklöst. Skulle man upptäcka att någon gjorde så mot en själv så skulle man ju inte känna sig direkt speciell. Bara att hoppas att dessa stackars människor inte får reda på det. Alla förhållanden är unika, även om "unikt" kan betyda såväl något positiv som negativ.

Hur som helst så var helgen riktigt bra. Tror aldrig att jag har kramat någon så hårt som jag kramade Viktor när han kom hit. Vi pratade skit, drack alkohol och tittade på film, hela kvällen och hela natten. Dagen efter blev det bakismat och soffhäng tills det att han skjutsade mig till lagfesten och vi sa hejdå för den här gången. Tungt. Jag saknar honom redan. Bästa Viktor. Eller Omar som han också är känd som.

Lagfesten var trevlig och jag har höga förhoppningar på nästa säsong. Även här blev det en del alkohol. Skulle ljuga om jag sa att jag minns hela kvällen. Men jag hade tydligen kul i alla fall. Och tydligen så somnade jag en stund på Helenas soffa. Och jag kom ju hem till slut, fast det tog nästan två timmar att gå hela vägen. Någonstans där på vägen tippar jag på att jag har försökt ta en genväg. Mina skor och byxor var nämligen ganska leriga. Haha, sålänge man kommer hem så ska man inte klaga. Jag är egentligen mest nyfiken på hur jag fick lårkakan som jag har. Jävligt konstigt.

Igår, söndag, mådde jag som jag förtjänade. Men det var lätt värt det. Lätt.


Jag är arg på mig själv, inte på dig. 
Arg för att jag var för snäll. Arg för att jag bad om ursäkt för saker jag inte gjorde. 
Jag är arg för att jag blev så fäst vid dig. Arg för att jag tänker på dig ibland.
Men mest av allt är jag arg för att jag inte hatar dig, när jag borde göra det. 
Lol, jk.


Idag kom jag på mig själv med att sitta och le utan att egentligen veta varför. Men sen kom jag på att jag log för att det fanns någon där i tankarna.

bäst

Vilken helg. Har haft så grymt kul. Det enda jag ångrar är min kommentar igår om att jag inte brukar bli bakfull. Jag tror nämligen att jag fortfarande är bakis. Antingen det eller så börjar jag bli sjuk. Sliten, full av blåmärken och en ond lårkaka. Detta, om något, är tecken på att helgen har varit kungligt bra. Har egentligen massor att skriva, men jag spar det tills jag mår lite bättre. Nu blir det te och mys. Puss.

If something seems too good to be true, it probably is

Vilken skum dag. Först, när jag skulle till skolan för att skriva tentan så åkte en polisbil bakom mig hela vägen. Som att jag inte redan var nervös liksom. Sen, tentan. Jag väljer att inte uttala mig alls om den. Till denna tenta hade jag i alla fall tagit med mig en vattenflaska med juice i. Hade lagt den i en påse och allt ifall den skulle läcka. Den läckte inte. Sen, efter tentan när jag åter skulle lägga ner flaskan i väskan så brydde jag mig inte om att lägga den i en påse, jag menar, den läckte ju inte förut så varför skulle den läcka nu? Hur som helst så begav vi oss mot kupolen för att äta. Sträckte ner handen i väskan för att leta efter nycklarna när jag känner hur allt är dyngsurt. Juice. Överallt. Miniräknarna (ja, i plural) överlevde i alla fall, tack och lov. Men kan lova att allt var kladdigt. Fiskade upp alla saker och slängde dom på sätet. Kvar var bara väskan som hade en sjö av juice i botten. En sjö som parkeringen fick ta över. Ahja, åkte och käkade och stoppade in det kladdiga kortet i kortläsaren när jag skulle betala. Det fastnade nästan, men det funkade att betala med i alla fall. Vidare för att införskaffa onyttigheter till kvällen. Kortfel. Kortfel. Spelade ingen roll hur mycket försökte göra rent kortet. Killen i kassan tittar på mig och säger att Swedbanks kort brukar krångla hos dom. Så micklade han lite med kortet för att det skulle få kontakt. Det funkade till slut varpå han säger att det verkar som att vissa kort är tunnare än andra och att det är därför det krånglar. Haha, jajo, troligt att det var därför, men jag bara nickade och tackade för mig. Självklart hade jag glömt att handla chips och dipp, något som är ett måste om man ska titta på film med Viktor. Så jag sprang in på Hemköp. Kortfel. Döda mig. Men även här funkade det efter ett par gånger. Med chipspåsen i ena handen och gräddfilsburken i andra var det svårt att få upp nycklarna ur fickan. Så, jag ställde burken på biltaket, låste upp bilen, satte mig och körde hem. Med gräddfilsburken på taket. MEN, den stod kvar när jag kom hem. Jag måste ju uppenbarligen köra som en gud. Skulle ljuga om jag sa att jag inte blev förvånad när jag klev ur bilen och såg den lilla burken. Jag tittade bra länge på den innan jag började skratta. Och precis lagom när jag började skratta så kom två grannar och gick förbi. Och inte kunde jag sluta skratta heller. Kul, nu tror mina grannar att jag är knäpp. Står där och skrattar åt gräddfil.

Nu sitter jag och väntar på att Viktor ÄNTLIGEN ska komma hit. Han är inte många minuter bort nu. Jag borde panikstäda lite men jag orkar inte. Har köpt en present åt min kära vän. Haha, en jättefin (läs ful) mössa. Knallorange med inslag av gult. Tänkte att han ska vara orange om huvudet även på vintern. Åh, den här kvällen kommer bli så bra! Inget tänk på tentor, inget plugg alls. Bara kvalitetstid med världens bästa människa. Ingen aning om vad vi ska se för film men kan tänka mig att vi kommer välja någon som visar sig vara väldigt dålig. Det är liksom lite vår grej. "Den här verkar bra" - så är den skit. Vi kanske ska välja någon film som vi inte har så höga tankar om? Så kanske det blir tvärtom även då? Värt ett försök! Sen kan det nog bli lite Captain Morgan och Cola också.

räkna får

Det här med att plugga är uppenbarligen inte min grej. Idag har jag gjort allt annat än det jag borde ha gjort. Fast, jag har ju gjort en del bra saker som också behövde göras. Typ kasta ruttna, oidentifierbara, saker som legat lite för länge i kylskåpet. Ett salladshuvud som inte längre visade ens en antydan av färgen grön. 15 ägg som hade passerat utgångsdatumet. Ja, 15 stycken. En hel jäkla kartong. Yoghurt som blivit väldigt, väldigt, trögflytande. Förstår inte varför jag köper sånt som jag vet att jag inte kommer äta upp. Det här är konstaterat sedan länge, men mitt kylskåp är en plats dit mat går för att dö.

Att jag skulle gå och lägga mig tidigt är en plan som också ser ut att fallera. Jag är alldeles för pigg för att sova nu. Om inte... man kanske skulle ta och titta på lokalkanalen? Kan inte tänka mig att det kan leda till annat än att jag somnar. Alternativt får något sorts epileptiskt anfall av allt skakigt filmmaterial. Det känns inte värt att ta den risken. Så det är väl bara att släcka alla lampor och börja räka får. Räkna får i radianer. pi/180 får, pi/90 får, pi/60 får...

Förresten, på tal om talet pi. Det är ju ett helt sjukt tal egentligen. Det är ett oändligt tal som aldrig upprepar samma talsekvens två gånger. Vilket betyder att alla möjliga sifferkombinationer finns någonstans i talet. Översätts siffrorna med teckenkodning så finns alla namnen på alla människor man någonsin kommer träffa, i talet pi. Alla namn, alla datum, alla tidpunkter. Allt. I mångt och mycket finns ju svaret till alla livets frågor i just pi.

Why did I ever like you?

What did I see?

Whatever it was, it must have been some kind of illusion 

-a magic trick on me.

It's hard to believe I ever laughed at anything you said,

because you're just not funny.

Who would believe I'd let you do all those things?

Oh I guess the joke was on me. 

With a face like that, I too would wear shades all the time

Är på ett riktigt elakt humör idag. Har kritiserat människors beslut och skrattat åt fula ansikten. Det är ju inte så snällt egentligen, men kan inte hjälpa det. Och vissa förtjänar faktiskt att bli skrattade åt. Självklart inte enbart för deras utseende, utan det är ju lite andra saker som måste spela in. Och dom som jag skrattat åt har förtjänat det, tro mig. Och oj vad jag har skrattat.

Hur som helst, tenta imorgon. Kan inte påstå att jag alls pluggat lika mycket som jag hade tänkt göra. Och när jag väl satte mig ner och räknade så tog jag en paus efter en halvtimme för att koka kola. Haha, koka kola, låter som en nordisk version av Coca Cola. I alla fall, när kolan var klar och pausen skulle varit över så lockade The Colbert Report och The Daily Show mer än matten. Såatte.. Kanske pluggar lite senare. Eller om man skulle gå och lägga sig väldigt tidigt, gå upp 03 och räkna hela tiden tills tentan börjar 09. Vi får se hur det blir.

Ikväll tar Viktor tåget söderut och imorgon så får jag äntligen träffa honom! Känns som evigheter sedan sist. Det kommer bli en onyttig helg utan några som helst studier. FYFAN vad nice.

Nu: smaka kola.

av okänt skäl så har antalet läsare av den här bloggen ökat avsevärt

Pluggandet går dåligt, jag har nog gett upp för dagen. "Plugga hela dagen" - how about no.

Skälet till att jag skriver nu är i alla fall att jag fastnade framför Dalarnas lokalkanal. Alltså finns det någon människa som kollar på den kanalen regelbundet? Antingen handlar det om dans i Säterdalen eller om någon marknad mitt ute i ingenstans. Jag tittade kanske en kvart på ett inslag men har ingen aning om vad det handlade om. Äldre män som går skogspromenader kanske? Det var i alla fall en fem minuter lång sekvens med bara en gubbe som gick på en grusväg. En skakig sekvens dessutom. Allt jag någonsin lyckats se på den här kanalen verkar vara filmat med en vanlig handkamera alternativt en mobiltelefon och den som filmar är alltid väldigt skakig på handen. Sen kan man fråga sig när alla dessa inslag är inspelade. Det känns inte speciellt modernt, alls. Om man sitter tillräckligt nära så är det som att resa tillbaka till 90-talet. Fantastisk TV-upplevelse. Undrar vem som pitchade idén till inslaget jag såg. "Jag har en idé. Vad sägs om att filma en gubbe som går och sen filma lite träd, lite berg och lite vatten. Vem vill inte se det liksom?". Men man kanske inte ska klaga, de har ju i alla fall fått bort den där bilden som fryste fast och var kvar i tre veckor. Jättefin stillbild på en kraftig, skäggig man med öppen mun, halvöppna ögon och ett gosedjur i handen. Varje gång jag kände mig deppig så blippade jag bara över till den bilden för att få skratta lite. Funkade varje gång. Jag saknar den där stillbilden, hur ful den än var så var den rolig. Stackars sate.

Har även tittat igenom Sundhages landslagstrupp. Tre målvakter som jag inte har någon direkt koll på. Jag hade gärna sett att Jönsson var med, men icke. Det står att Lindahl inte är med pga sin skada. Inte för att vara sån, men hon borde inte vara med oavsett. Hon gör så konstiga saker ibland. Eller ja, oftare än ibland. Hon är ju motsatsen till Jönsson, som är högljudd och allmänt skräckinjagande. Hon tvekar minsann inte. Sen ser väl backlinjen ganska bra ut och mittfältet också med undantag för att Seger är med. Jag gillar verkligen inte henne. Så himla överskattad spelare. Vissa matcher slår hon ju inte en enda pass rätt. Hon har tur ibland och lyckas med riktigt bra saker, men som sagt, hon har tur, ibland. Anfallet ser ganska strålande ut om man frågar mig. Schelin och Landström. Ja, självklart några fler än bara dom två, men äh, mindre viktigt. Såatte, nu har jag höga förhoppningar inför nästa landskamp. Snälla leverera en vinst så alla kan vara glada och nöjda.

När man ser en bild på sin föredettas nya och man bara "lol"

Chuck på TV och jag blev återigen distraherad från matten. Alltså ingen serie kommer någonsin att slå Chuck. Ingen. Jag är verkligen kär i alla karaktärerna. Och i just det här avsnittet är det mycket prat om Sverige och även en svensk mening finns med i manuset. Helt underbart bäst. Oh, the things I would do.

Förutom huvudvärken så mår jag väldigt bra idag. Humöret är på topp och självkänslan är nog nästan lite för bra. Jag skrattar åt livet.

Vissa byter upp sig, andra byter ner sig. Kan ärligt talat säga att min trend har varit neråt, men det är nu det vänder. Och vilken vändning det skulle kunna bli. Haha!

Nej, nu får det vara slut på att fördriva tid här. Nu ska jag snacka med Jessica innan matten kallar. Upp upp och iväg.

so, you're stalking my blog to remember why you want nothing to do with me?

Huvudvärken från helvetet har hittat mig. Snälla försvinn. Jag har för mycket att göra för att ha tid med att ha ont i huvudet.

Tänker låsa in mig tills fredag morgon, tills tentan. Frågan är bara om man skulle orka pallra sig iväg och handla lite först. God mat som belöning för att ha pluggat hårt? Låter som en bra plan. Låter som en ännu bättre plan om man även skulle köpa något som innehåller otroliga mängder socker. Jag behöver all energi jag kan få.

Ironi. Jag ser mycket av det just nu. Jag gillar det.

stating the obvious

Är Zlatan verkligen rätt spelare att intervjua efter matchen?
-"Zlatan, hur var matchen ur dina ögon?"
-"Vi mötte Tyskland. Låg under med 4-0 men lyckades kvittera till 4-4."
Han är en riktig mästare på att ge en ny syn på matchen. Kommer med så mycket ny information, sånt som inte redan vet. Pratglad kille.

Grannarna skrek som jag vet inte vad vid kvitteringsmålet. Hade nog kunnat följa matchen bara genom att lyssna på deras först ilskna ton och sedan glädjerop. Jag tittade på matchen utan att direkt reagera någon gång, satt mest och undrade vad fan som hände. Aldrig sett en match som denna. Helt galet. Men jag hade ju rätt när jag tippade målkalas i alla fall.

Dags att sova, har hört att det kommer en ny dag imorgon.

håll på dom gula

"Sverige spelar i gult och blått". Okej, då vet vi. Ifall vi nu skulle tro att det är svenskarna som spelar i vitt och svart. Bra upplysning.

Man kan ju hoppas på att något kan gå rätt för våra svenska fotbollsspelare idag. Och i samma sekund som jag skrev den meningen så gjorde Tyskland mål. Jaha. Hej mardrömsöppning. Jag tippar på målkalas och att Isaksson kommer göra något konstigt. Jag tippar aldrig rätt så det blir säkert tvärtom, svensk vinst med 2-1 och Isaksson plockar en straff.

"allt är möjligt" - skulle inte tro så

Det finns nackdelar med att ha en granne med samma efternamn. Posten hamnar fel och efter att ha öppnat någon annans räkningar mer än två gånger så har jag blivit bra nojig över ifall posten jag fått faktisk är min. Vill helst inte behöva skriva "råkade öppna din post...igen" fler gånger.

Sitter och tittar på U21-matchen. Sverige måste göra tre mål på en kvart. Känns väldigt troligt att det kan gå vägen. Man kan ju hoppas att det går bättre för herrarna än för pojkarna. Den här matchen är ju katastrof från svensk sida.

Dagen har annars bjudit på, surprise surprise, matte! Först två timmar i skolan och sen inför-tenta-plugg med några av tjejerna i klassen till typ 16. Liten paus för mat och fika, annars bara matte. Köpte mig en ny miniräknare mitt i allt. Känns inte troligt att jag kommer hinna förstå mig på den tills tentan, men en dag ska jag bemästra den och den ska vara värd alla 875 kronor som den kostade. Bäst för den i alla fall.

Svenskt mål! Bara två kvar då! Antar att man aldrig ska säga aldrig, men det ser inte ljust ut. "Det ser ut som skolgårdsfotboll". Jag kunde inte sagt det bättre själv. Nu är det grötigt. 7 spelare vid offensivt straffområde. Det lär ju bli fler mål. Om inte framåt så bakåt.

...och där kom det där bakåtmålet.

fint

The Lucky One blev det att titta på ikväll. Fin film. Kanske inte världens bästa, men väldigt fin och även Zac Efron var väldigt fin att titta på. Första gången som jag har tyckt att han har varit bra. Med lite skägg ser han vuxen ut och vuxna Zac är snygg. Damn. Där ser man.

Skulle vilja skriva en mästerlig text men jag är så himla trött. Förstår inte varför jag inte går och lägger mig tidigare. Speciellt med tanke på att klockan ringer 06 imorgon. Eller egentligen ringer den 05 men jag ska snooza en timme. Sjukt ovärt då man bara blir tröttare, men det är värt det ändå. Om jag ens kan sova i natt om regnet fortsätter slå mot rutorna som det gör nu. Kan säga att jag har det ganska mysigt här med tända ljus, filtar, kuddar och en kopp te medan regnet smattrar högt ute i mörkret. Det finns fördelar med allt, även dåligt väder. Fast om väder är bra eller dåligt är ju en subjektiv bedömning. Men den allmänna uppfattningen är väl ändå att det är dåligt väder. Ahja, whatever, mysigt är det i alla fall.

Några dagar kvar av stenhårt plugg innan den efterlängtade helgen kommer. En ledig helg innan tentaplugget åter drar igång. Om jag är pluggar på bra så kan nästa helg också bli riktigt bra med inflyttningsfest i Lindesberg. Jag gillar att jag inte festat på ehum, två månader? Men passar på att parta mitt i tentaveckorna. Det är en del av min studieteknik, säger vi.

Puss och godnatt och sånt.

it's like I've never been hurt

Helt plötsligt slog det mig att jag är så över allt det som jag förut var ledsen över. Det sägs att det tar ungefär två veckor för människor att anpassa sig till en ny situation, oavsett vad det handlar om. Det kan nog stämma ganska bra. I början tänkte jag för mycket. Kanske inte på dagarna, men på kvällarna när jag skulle sova. Märkte aldrig när det försvann men nu har jag insett att det måste varit några dagar sedan. Minst. Jag somnar glad och vaknar, om än trött och kanske inte på världens bästa morgonhumör, så ändå glad, inombords. Inte som att något är fel i alla fall. Det tycker jag känns väldigt bra. Inga mer "tänk om". Det går inte att förändra vad som redan hänt så det finns ingen poäng i att ens tänka så. Det är bara att acceptera att vissa saker ligger utom ens kontroll. Allt är som det är, tills det inte är så längre. Nu är det på ett nytt sätt, ett annat sätt. Ett sätt som kan bli väldigt bra om jag spelar mina kort rätt. Väldigt, väldigt bra. Haha, ja jävlar ja.

Hade dubbel laboration i skolan idag. 8-17 men fick, tack och lov, sluta tidigare. Och nu ska man alltså orka plugga inför tentan? Känns ju troligt. Kanske senare. Nöje före nytta, inte tvärtom. 

Smile. Let everyone know that today you’re a lot stronger than you were yesterday.

Planen att sova tidigt sket sig, precis som så många gånger förr. Skit samma, vem behöver sömn när man kan titta på SNL och skratta istället? Jag förstår mig inte på människor som inte förstår sig på SNL. Det är fan det bästa programmet som finns. Förresten, vad jag har börjar svära i mina inlägg. Hum. Det borde jag nog lägga ner. Men fan är ett så bra ord för att lyfta fram andra ord. Men ja, svära ska man ju inte göra ändå. Lol, jk, tänker svära hur jävla mycket jag vill. Min blogg, mina regler.

Jaha. Om en 25 minuter är helgen slut. Kul. Verkligen.

crocs - den internationella symbolen för att ha gett upp hoppet

Hemma i soffläge. Parkerade i garaget för första gången. Det gick bra. Efter några försök. Först ställde jag mig vid fel garageport, mindes inte vilken som var min. När nyckeln inte gick in i låset misstänkte jag att jag stod fel. Min plats var två platser bort. Trixade med låset och fick till slut upp porten. Efter x antal försök så stod jag tillräckligt rakt för att kunna backa in. Tur att platsen är så stor att man har hela två centimeters marginal på vardera sida. Men det gick ju bra till slut. Det var nästan ännu klurigare att komma ut ur bilen med väska och allt. Lite trångt. Lite. Och inte var det lätt att låsa porten heller. Nej varför ska något vara lätt? Men nu tror jag att jag har listat ut hur låset fungerar i alla fall. Man måste slå på porten och svära åt låset för att det ska funka. Känns som att det kan vara en bra idé att ha lite låsolja i låset innan det blir kallt ute.

Så, vi kollade alltså på The Dictator förut. Jävligt vriden film, men den är ändå värd att se. Även fast vissa scener är smått traumatiska. Det var några sköna pikar mot USA med i filmen och det var nog det som gjorde den mest värd att se. När han förklarar hur USA skulle fungera som en diktatur och beskriver allt som redan förekommer där, så kommer ett av budskapen fram tydligt. Nog för att Sacha Baron Cohen verkar vara en väldigt konstig man, men nog fan har han en del budskap som är ganska vettiga. Och om något så är han förbannat modig som vågar driva om terrorism och diktatorskap på det sättet som han gör. Trodde aldrig jag skulle säga det, men jag gillar honom. Jag tror faktiskt att jag gillar filmen som helhet trots väldigt skumma scener ibland. Jag vill helst inte se när Cohen slickar Anna Faris's håriga armhålor eller se hans kön på så nära håll som man fick, men det andra väger liksom upp för det. Riktigt kul att kändisarna som är med bjuder på sig själva och att de vågar driva om "viktiga" personer. En annan sorts humor som inte är så vanlig. Och det är ju bra. Jag skrattade i alla fall, även om skrattet ibland var blandat med förfäran och "åh-nej-snälla-säg-att-han-inte-sa/gjorde-det-där"-tankar. Så vad ska man säga? It's not amazing, it's just less shit. Även om det var betydligt mycket skit med, såväl bokstavligt som bildligt talat.

Nu är klockan 21 och jag tvärvägrar att plugga mer idag. Det blir jag, soffan och filten en stund innan sängen kallar. Jag vill inte börja 8 imorgon. Men jag slipper ju i alla fall oroa mig för att skrapa rutorna. Vore ju iof ganska typiskt om ingen behöver oroa sig för det imorgon. Jag menar, jag har ju ställt bilen i garaget, så oddsen talar ju för att det blir en mild natt. Det kommer säkert vara plusgrader hela vintern bara för att jag betalar för att slippa skrapa rutorna. Skulle inte förvåna mig ett dugg.

Diktatorer är falska rötter.

Sitter hemma hos Johan. Pluggat lite matte, käkat pizza och nu blir det att kolla på film. Vi tänkte att vi börjar titta på filmen och sen stänger av mitt i för att plugga järnet innan vi får se klart filmen. Tror det är en bra plan. The Dictator. Hur kan man inte vilja se klart den när man börjat titta? Jag hoppas bara att det inte blir samma traumatiska upplevelse som när man såg Brüno. Nu börjar den och introt som säger att filmen är tillägnad den käre, avlidne, Kim Jong Il kan ju inte betyda annat än att detta kommer bli en upplevelse. Så jävla sjukt.

The overusing of 'U' bothers me

Oj jävlar vad många sidvisningar min blogg har haft idag. Men kul att folk läser, det uppskattas! Vilka ni nu än är.

Är nyss hemkommen från att ha pluggat hos Carro. Vi var riktigt duktiga och löste en hel del uppgifter. Imorgon blir det att vara minst lika duktig, fast hemma hos Johan. Ja jävlar vad det ska räknas matte imorgon. Det värsta är att jag vill förstå varför formler är som dom är istället för att bara acceptera dom. Varför tar basen e ut ln? Jag vill gärna förstå hela ledet. Det är inte alltid så bra att vilja veta varför. Allt tar betydligt mycket längre tid då. Men å andra sidan så sitter det ju verkligen när man väl förstår det.

Har förövrigt fått höra att jag verkar klok och mogen idag. Ord betyder mycket när de kommer från rätt person. Och Viktor har gett sitt godkännande och allt. Såatte, dags att slå på charmen. Lol, för sån har ju jag.

Vi planerade lite.

out of sight - out of mind

Vaknade inatt av hjärthugg. Panik och rädsla. För några sekunder trodde jag att jag skulle dö. Men det gick över, precis som det alltid går över. Somnade om och hade en så jävla awesome dröm. Eller ja, jag minns inte så mycket egentligen, men vaknade och kände mig så himla glad. Så dagen började bra även om den inte började vid 07 som planerat. Har fått mycket gjort ändå. Tyvärr inte lika mycket skolarbete som planerat, men det finns ju faktiskt andra saker man behöver ta itu med också. Har i alla fall diskuterat matte med någon vars åsikter känns viktiga för mig. Vilket var tungt, för då kände jag mig korkad. Det är fan jobbigt när någon är betydligt bättre både på matte och på fotboll. Haha. Men jag klagar inte, snarare tvärtom.


Det sägs att känslor försvinner när man slutar bry sig.
Jag tror det stämmer.

hårda fina ord

Fick ett sms.

"Vet du vad ditt problem är? Du fastnar vid vissa människor väldigt fort. Och när du fastnat för någon så gör du allt för att göra den personen glad. Det handlar aldrig om vad du vill. Du sätter andra personers behov framför dina egna. Du ger chanser till människor som, ärligt talat, inte förtjänar dom. Folk kommer alltid att utnyttja det och din lycka kommer bli åsidosatt. Du ser det som något som är okej, för du får glädje av att ge glädje. Och även fast någon behandlar dig illa så kommer du alltid ställa upp för den personen ändå. För det är sån du är. När du verkligen fastnar för någon, så fångar den personen ditt hjärta så totalt att den personen alltid kommer ha en plats där, oavsett vad som händer. Det är därför du har så svårt att helt släppa taget."

Hårda men fina ord. Tack min fina vän! De här orden betyder mer än du kan ana. Har fått lite att tänka på.

tell me that you've had enough

Do you remember we were sitting there by the station, 
I put my arms around you for the first time. 

Jag orkar inte ta tag i skolarbetet. Orkar verkligen, verkligen, inte. Har försökt att få ihop en jävla sammanfattning till en rapport men satfläsk vad det går segt och resultatet blir långt ifrån så bra som jag vill ha det. Jag brukar arbeta mest effektivt där runt 02-03 så jag kanske ska ge det ett nytt försök då. Kanske kan gå ut och ta en öl med trevliga människor som uppladdning? Lockande. Ångrar att jag inte tackade ja till att gå på bio. Det hade varit najs. Inte för att jag vet vilka filmer som går, men ändå. Det mesta är ju okej att titta på man får sitta i sköna röda stolar och titta på en stor skärm med bra ljud. Fast lol, är ju i Borlänge så lär rätta det där till slitna röda stolar, stor skärm och okej ljud som fungerar efter mindre tekniska fel. Staden där 3D-bio fortfarande är nytt och tufft. "Staden". Men nej, nu ska jag inte vara sån. Jag trivs faktiskt väldigt bra här och det är inte så litet som man tror. Dött - ja, men litet - inte jätte. Dock inte så dött på morgonen när man ska till skolan och det är långa bilköer vid kupolenrondellen. Snälla gör klart vägen snart så vi kan köra som vanligt. Ironin i att klaga på att stå i kö 10 minuter när man kanske kommer hamna i 08-trakterna framöver. Ohfyfan.

Nähä, om man kanske skulle göra sig i redo för att lämna lägenhetens värme.



I remember how I felt sitting there by the station.

note to self: don't make not to self

Planen var att gå upp tidigt och plugga hela dagen. Det gick sådär. Tog sovmorgon och har hittat på roliga saker istället för pluggandet. Intalar mig själv att jag behöver en ledig dag för att orka satsa hundra procent sen.

Snälla phs, ge mig beskedet nu. Så jag vet hur det kommer bli.

Och varför ska man bli bjuden till massa roliga saker när man egentligen inte har tid? Aah.

kvällssvammel

Att uppdatera bloggen överdrivet ofta verkar ha blivit min grej. Men antar att det blir så när lägenheten är städad och disken är diskad och det inte finns sådär jättemycket annat som hindrar mig från att plugga än att just skriva här. Skriva här och kolla instagram. Se till att följa mig där förresten!

Och nu undrar jag vad det var jag hade tänkt att skriva. Fan, det var ju något jag tänkte på.

Hum. Haha. Idag köpte jag ett par sockor för 150 spänn. Lätt värt. Så nu kanske jag kommer överleva vinterns kallaste dagar. Jag har lite delade känslor inför vintern. Vill inte skrapa rutor, men vill åka skidor. Vill inte lämna sängens värme på morgonen, men ser fram emot kvällsmys. Ser inte fram emot mörkret men längtar efter att ha massor av tända ljus. Alltså vafan skriver jag om nu egentligen? Hade ju faktiskt något vettigt att skriva. Egentligen.

Om jag bara kunde komma ihåg vad det var.

Ahja, kanske minns det någon annan dag. Sov gott peeps! Och kom ihåg, lenaisaksson @instagram.

senaste tiden i bilder

En föreläsning bestämde sig för att vara extra givande.

En droppe kaffe bestämde sig för att rymma.

Solen bestämde sig för att lysa.

En konstruktion som bestämt sig för att haverera.

En glad Viktor bestämde sig för att visa upp sin näsa.

invincible

Skulle vilja bara ta det här tillfället i akt att tacka en av våra fysikaliska fenomen. Ytspänningen.
När man tar ut juicepaketet och skakar om det för att känna hur mycket det är kvar och man uppskattar att allt kommer få plats i glaset och sedan tittar bort samtidigt som man häller upp allt så kan det gå illa. MEN det gjorde det inte denna gången. Det var på gränsen, men ytspänningen räddade mig från att torka bordet. Lilla chocken när man hällt klart och sedan vänder tillbaka blicken och ser hur nära "katastrofen" var. Idag är jag oövervinnelig!

Nu ska jag titta på lyxfällan och tycka att folk som inte kan mellanstadiematte är idioter. Inga pengar kan man inte handla för. Gå back 22 000 varje månad. Känns stabilt. Det är ju för fan tre gånger så mycket back som vad jag lever på varje månad. HUR är det möjligt?! Tror det kan vara nyttigt att vara "fattig" student. Man förstår i alla fall värdet av pengar och lär sig hur man prioriterar. Jösses.

break the mold

För omkring två veckor sedan fick min stolhet sig en smäll. Min stolthet och mitt självförtroende. Det handlade egentligen inte lika mycket om vad som hände som det gjorde om hur jag hanterade det hela. Även om något som man inte vill ska hända händer, så får man inte tappa bort sig själv i det. Så som jag gjorde. Jag blev till någon som jag inte är och som jag inte vill vara. Saker inträffar och saker förändras, det är en del av livet och något man måste acceptera, även om det känns svårt ibland. Med lite distans till det hela så förstår jag inte riktigt min egen reaktion. Jag sa saker och gjorde saker. Saker som jag inte är stolt över. Och det är just att jag hanterade det på det viset som tog hårdast på stoltheten. Men någonstans i att jag har insett det så känner jag att stoltheten växt igen. Jag erkände att jag uppträdde dåligt och hittade tillbaka till den jag är. Det känns som att jag har lärt mig så mycket om mig själv. Kunskaper jag kommer ta med mig och använda mig av. Det är med hopp som jag ser på framtiden.

Framtiden känns förövrigt ganska spännande. Även om den känns oviss. Kommer jag komma in på polishögskolan? Och i så fall i vilken stad? Och om jag inte kommer in, kommer jag då fortsätta min utbildning eller hoppa av och göra något annat tills jag väl kommer in på polis? Jag har börjat ifrågasätta ifall jag verkligen vill bli byggingenjör. Det är intressant, absolut, och jag har en underbar klass. Men vet inte om jag brinner för det. Eller rättare sagt, om jag brinner för det tillräckligt mycket. Det känns svårt att verkligen satsa hundra procent när det finns något annat som lockar mer. Vågar inte hoppas för mycket på att bli antagen denna omgången, men en del av mig känner att jag kommer att gå den utbildningen, om inte nu så någon annan gång. Och i det tänket så blir min nuvarande utbildning till "bortkastad" tid och bortkastade pengar. Men det är ju aldrig fel att studera och utöka kunskapsbasen, så det är ju inte bortkastad tid på det sättet. Men gällande pengarna är det inte lika lätt att se positivt på det. Inte för att pengar är någon avgörande faktor. Skulle det vara det så skulle jag inte välja polis framför byggingenjör. Men ändå, vill kunna få CSN när jag väl kommer in på polis. Det är klurigt det här. Eller ska jag studera klart, ta ut min examen och jobba i några år innan jag satsar på polis? Jag vet faktiskt inte.

Umeå, Växjö eller Solna. Känns som att det finns fördelar med alla val. I Umeå bor Viktor och andra människor som jag känner och tycker om. Men det är jävligt långt norrut, dvs kallt och långt hem. Växjö är ganska nära hem, men det är en stad som jag vet absolut ingenting om. Solna är också relativt nära men där är det ju supersvårt att få tag på boende. Även om jag tror att jag kan ha en bra möjlighet att få boende där så kan man aldrig veta. Skapligt mycket dyrare hyra dock. Och vill jag verkligen bo i en förort till Stockholm? Äsch, jag hamnar där jag hamnar. Om jag nu hamnar någon annanstans än just här. Det är inte upp till mig utan till rekryterarna. Hur det än blir så löser det sig och det som händer händer. Jag vet ju vad jag vill, men det största hindret mot lycka är att skapa sig en bild av hur något ska bli. Jag kan önska, men tänker inte ta ut händelser i förväg.

Idag är en bra dag. Mitt humör är på topp. Jag känner igen mig själv. Jag har släppt allt som jag inte kan kontrollera och jag välkomnar framtiden med ett öppet sinne. Inga förväntningar, inga krav, bara förhoppningar.

jag blir så trött

Orkar.Inte.Plugga.Mer. 

Är så trött. Trött och irriterad. Varför ska det vara så svårt för människor att inte särskriva? Och varför finns det så många som är så brutalt dåliga på engelska? Låter det som att orden sitter ihop, ja då ska dom skrivas utan något mellanslag eller mellanrum om man nu skriver för hand. Och jag vet inte ens vart jag ska börja med folks kunskaper gällande engelskt språkbruk. Det är såväl kul som irriterande att läsa de engelska versionerna av kårens månadsutskick som sitter här och var i skolan. Det är så dåligt översatt att det är pinsamt. Rent överlag verkar det vara väldigt svårt att böja verb och använda ing-form. Man kan INTE skriva I missing you. Snälla nån. I'm missing you eller I miss you. Inte blanda. För helvete! 

När man känner sig korkad i skolan, vilket inte är direkt ovanligt, så kan man i alla fall trösta sig med att inte vilket pucko som helst kommer in på en ingenjörsutbildning. Det är ju egentligen ganska sorgligt. Visst, det finns många allmänbildade och smarta människor, men det finns också en läskigt stor mängd människor som saknar väldigt basala kunskaper inom det mesta. Säger inte att jag är överdrivet allmänbildad, verkligen inte, men jag försöker i alla fall förstå och resonera kring saker. Vilket är mer än man kan säga om många andra. Men det är väl deras val. Antar jag. Det är väl egentligen skitsamma men det är så drygt att försöka diskutera något med någon som inte ens försöker resonera sig fram till något. 

Hmpf. Whatever. Nu tänker jag sova. 

Don't lie to people who trust you & don't trust people who lie to you

Onsdag och tentan närmar sig läskigt fort. 4 timmar energiteknik och två timmar byggplanering har satt sina spår. Är helt slut i huvudet men måste försöka plugga matte. OCH skriva på en rapport. Jamen visst, det här med att studera är ju precis lika soft som alla som inte pluggar verkar tro att det är. Eller? Nej. Svaret är nej. Punkt.

Funderar på om man borde åka och kika på någon av Djurgårdens matcher någon gång. Det vore kul. Inte för att jag håller på dom, men ja, haha. Någon gång! Fnissar som en kär tonårstjej när jag tänker på det. Jag är en sån tönt ibland.

Nu blir det mat, te och matte. Whö, mat och te tillsammans blir matte. Haha. Döda mig.

vi skypade loss

Dryga 4 timmars skypeprat med bästa vännen. Precis vad jag behövde! Tänk att man kan sakna en människa så mycket. Helgen efter denna kommer bli bäst. Pizza, film och soffhäng fredag till lördag och sen lagfest lördag kväll. Och sen en riktig bakissöndag på det. En semester från allt vad tentor heter. Även fast bara en av tre är avklarad då. Kör på teorin om att distans till plugget skapar en förståelse. Det verkar för övrig vara min allmänna taktik. 

Annars har dagen fyllts av skola och närmare bestämt matematik. Två timmars föreläsning följt av två timmars förvirring följt av två timmar av "Jaha! Nu förstår jag" när läraren räknade uppgifterna som tidigare förvirrat. Även om matte är krävande och man blir helt slut i huvudet så var det ändå dagens sista föreläsning i energiteknik som var den tyngsta. 45 minuter av att kämpa mot att somna. Det var väl egentligen intressant men var helt slut i huvudet. Inte hade jag med mig någon riktig mat idag heller. Har sammanlagt ätit riktig mat tre gånger sedan den 20:e september, med senaste gången i fredags. Känns ju sådär. Imorgon är det jag som tvingar mig själv att äta mat. Det här funkar inte längre. Skärpning! Men det är inte så lätt när kroppen inte säger att den är hungrig och hjärnan säger att inget smakar gott. Men som sagt, nu är det dags att tvinga igång matvanorna. 

Vad är klockan? Hum, snart 23:30.. Jag borde nog sova om jag ska orka gå upp 06. Ja, det borde jag. Imorgon väntar energiteknik, byggplanering och självklart matte. Hurra. 

Somebody That I Used To Know

Det finns en risk att det här blir ett långt och "djupt" inlägg som ingen kommer att förstå, så consider yourself warned om du fortsätter läsa.

"Now and then I think of when we were together

like when you said you felt so happy you could die"

Jag håller fast vid det jag skrev i mitt senaste inlägg. Jag borde lyssna på vad mina vänner säger och jag gör verkligen det, det gör jag, men känner att jag måste skriva av mig ordentligt en gång för alla. Du kan egentligen sluta läsa här, för det här är mer för mig själv än för någon annan. Det är nog ändå bara jag som förstår. Vet inte ens vart jag ska börja. Ena sekunden känner jag mig överväldigad av känslor, både bra och dåliga, och i andra så känner jag mig död på insidan och känner inget. Hur fort livet går vidare efter vissa saker skrämmer mig. Även om livet går vidare och kanske till och med blir bättre än innan så är det svårt att aldrig titta tillbaka. Åtminstone för mig. Uppenbarligen gäller inte det för alla, men för mig är det så. Tillbakablickarna ger mig en klump i magen. Hur kunde det gå från inget till allt och tillbaka till inget så fort? Och hur kan man bara vända ryggen till och låtsas som att det aldrig hände? Jag förstår det inte och kommer aldrig göra. Jag kan acceptera det, men aldrig förstå. Acceptera att saker förändras men inte glömma det förflutna. Jag vet inte ens om jag vill glömma. Man växer väl av erfarenheter, bra som dåliga? Så tänker jag se det i alla fall. Är jag glad att saker och ting blev som de blev? Nej, kanske inte. Men samtidigt så antar jag att jag nog är just glad för det. Jag spelar inte sådana spel. Så ja, jag är nog glad att det blev såhär. Är det inte på riktigt så kan det kvitta. Jag väntar hellre på att något riktigt dyker upp. Då var det uppklarat, bra. Men vad jag verkligen inte kan förstå är varför jag fortfarande försvarar Dig. 

"But you didn't have to cut me off 

Make out like it never happened and that we were nothing

And I don't even need your love

But you treat me like a stranger ant that feels so rough"

Så, nu får det vara nog. 

Jag inser att det här inlägget kan verka missvisande. Det är inte så att jag tänker på det här ofta. Men nu när jag tänkt igenom det ordentligt en gång för alla så kan jag slippa tänka på det någonsin igen. Jag tar med mig det bra och lämnar resten bakom mig. Det är inte värt att bära med i tankarna. Inte värt att lägga energi. Inte längre. Nu har jag en skypedate med en person jag älskar, så peace. 

Greatness lies not in being strong, but in the right using of strength

"Varför ens bry sig? Ska du låta ____ ta upp mer av ditt liv?"
Så sant som det är sagt. Jag omger mig med så smarta människor.
Sanningen är ändå att skulle du brytt dig, så hade du gjort det.
Turligt nog så finns det ju dom som faktiskt gör det.

min humor har sett bättre dagar

Och ja, jag körde ikapp i idiotfart med telefonen i högsta hugg bara för att ta en bild. Don't pass judgement. 

game on

*Nytt meddelande*

Oooh...

...snälla säg att det är från...

...YES!

Känslan! Alltså haha, det är så galet.

A triangle trying to squeeze through a circle.

Vad håller jag på med egentligen? Borde plugga men sitter och tittar på Project Runway Sverige. Jag är väl mindre förvånad över att jag inte pluggar, men varför i hela världen tittar jag på detta?! Har inget emot programidén i sig, kan tycka att riktiga PR är helt okej. Men snälla. Alla dessa svenska versioner av amerikanska idéer. Av något skäl så stör jag mig på svenskar på TV. Vart har de grävt fram de här människorna ifrån? Och han gubben som ska vara den svenska Tim Gunn. Mer tillgjord människa får man leta efter. 

Dagens insikt är att apelsinjuice nog är bland det bästa som finns och att matte kan få en att vilja slita av sig håret. 

Dagens frågeställning är (förutom den om varför jag kollar på PR): what's upp med den långa och intensiva ögonkontakten från en av dom som jobbar i kassan på hemköp? Nästan lite creepy.

Jag längtar tills helgen efter mattetentan den 19:e. Fast samtidigt får inte tiden fram tills dess gå för fort för måste hinna förstå så mycket innan dess. Men skälet till att jag längtar är att världens bästa människa, min bästa vän, kommer hit då. Oj vad jag saknar honom. 

tro på det otroliga och uppnå det omöjliga

Sitter i soffan med ett glas juice. Åkte till Milo förut för att plugga matte med henne och Johan men min hjärna är helt ur funktion gällande matte idag. Kände mig lite för korkad för att stanna kvar, även om de är så snälla och villiga att hjälpa mig förstå. Så återvände hem för att plugga ihjäl mig tills jag förstår allt tillräckligt bra för bidra med något vettigt vid nästa tillfälle. Jag kan och ska lära mig det här.

Så här sitter jag. Och mår, trots att jag känner mig korkad och att kroppen är svag, väldigt bra. Ett leende på läpparna och något nytt i tankarna. Jag ler åt livets egenheter. Ler åt det faktum att livet nog är jäkla bra trots allt. Jag ler åt ironin i det hela. Skrattar till och med. Jag behöver inte längre det där frikortet. Haha!


Dags att ta tag i matteboken igen. I'll be damned om jag skulle bli besegrad av några siffror, bokstäver och tecken.

the question that lingers

Nu återstår bara frågan: vad ska jag göra med backstage-passen?

en känsla är aldrig rätt eller fel - den bara är, tills den inte är längre

Lördagen är över. Det betyder att det bara är en dag kvar tills jag har grönt ljus för att börja träna lite lätt igen. Ser verkligen fram emot att få ge mig ut och springa och köra fys tills energin är slut och sen köra lite till. Men det kommer nog bli riktigt tungt i början. Och innan matvanorna kommer igång ordentligt igen. Idag när jag reste på mig svartnade det framför ögonen läskigt länge. Insåg då att jag inte hade ätit något alls sedan lunchen igår och då åt jag inte heller mycket. Vet inte om kroppen har "vant" sig vid att inte få mat för känner inte direkt någon hunger längre. Och då glömmer jag bort att äta. En ond cirkel som måste brytas. Men ser ändå ganska positivt på allt nu. Kommer jag bara igång och tränar så kommer hungerkänslan tillbaka. Är inte ett dugg orolig för att det inte ska bli så. Och jag längtar, något så otroligt mycket. Har gått ner 5 kilo sedan operationen. Höftbenen har börjat sticka ut lite väl mycket och min kropp verkar ha ätit av min rumpa nu när den inte fått mat. Av rumpan och av musklerna. Men musklerna ska tillbaka och jag är sjukt taggad på att komma i mitt livs form. Mer motiverad än någonsin. 

Alla bitarna börjar falla på plats igen. Alla bitarna och några till. Jag har allt jag behöver för att må bra och framtiden kan erbjuda mycket spännande. Allt annat är raderat, kastat, bränt och snart glömt. Livet går vidare snabbt, även om det inte alltid känns så. Turligt nog så gick den känslan över fort. Jag vet vem jag är, vad jag har, vad jag kan erbjuda och vad jag inte behöver. 

Ibland blir man ledsen när den man bryr sig om lämnar, men sanningen är att det inte är någon förlust, det är dens, för den lämnade den personen som aldrig skulle svika. Med den insikten kan man sova gott om nätterna, må bra och börja bry sig om någon annan. Så fungerar det för mig för mig i alla fall. Det är som man säger: "när en dörr stängs så öppnas en annan" - en dörr till något bättre. 

på topp

Och helt plötsligt förändrades den här dagen till en fantastisk dag. Ett pirr i magen och en jävligt bra känsla! Det här behövde jag! Det här plus mat plus en promenad har gett mig energi till att plugga matte. Arctan, logaritmer och allt annat - here I come!

Actions speak louder than words

En levande fågel äter myror.

En död fågel äts av myror.

Tid och omständigheter kan förändra allt.

Döm ingen.

För du må vara stark idag, men kom ihåg:

Tiden är mäktigare är du.

Ett träd kan skapa en miljon tändstickor,

men det räcker med en tändsticka för att bränna ner en miljon träd.

Jag sa aldrig att det skulle vara lätt, jag sa att det skulle vara värt det

Den 6:e oktober idag och för två månader sedan satt jag och kollade på när laget mötte KIK. Det var en måndag. Jag minns att jag satt där och ville spela, men minns inte varför jag inte var med. Minns händelser men inte varför de inträffade. Men vad gör väl det idag? 

Hur som helst så är planerna för helgen att plugga. Plugga och sen plugga lite till. Det är planen. Vill mycket hellre vara social, skratta och prata oviktigheter. Men måsten är måsten och jag tänker vinna över distraktionerna. Om jag ser det som en utmaning så blir det hela lättare. 

Men...

Teori är när man vet allt men ingenting fungerar.

Praktik är när allt fungerar man man vet inte varför.

I min hjärna är teori och praktik kombinerat,

ingenting fungerar och jag förstår inte varför.

...just nu. 

The truth about love

Att låta en annan människa styra ens lycka. Det är så bra så bra, tills det inte är bra längre. Och när det inte är bra så är det verkligen inte bra. Men vad är det egentligen som inte är så bra? Är vi inte alla egoister egentligen? Man vill ju själv vara lycklig. Inte vara olycklig. Handlar det egentligen inte bara om just en själv? För jag skiter ju egentligen i dig, men inte i mig. När allt kommer till kritan så är det ju jag som är viktigast. 

För jag tänker låta människor ge mig lycka, men tänker inte låta någon stjäla den. 

Det där med att bli sårad är inte lätt och ibland säger man saker som man aldrig borde säga. Säger saker för att få fram någon sorts reaktion. För att någon reaktion är bättre än ingen. Såra för att man inte ska vara själv i ledsamheten. I besvikelsen. Återigen, för att själv må bättre. För att kunna hantera det. För att mina känslor är viktigast. 

Jag ångrar inte mycket men det jag ångrar är att jag inte bara vände ryggen till. 

...För varför ska jag bry mig, när du uppenbarligen inte gör det. 

life is life

"IBLAND SÅ LYSER SOLEN, IBLAND SÅ LEKER LIVET, IBLAND ÄR ALLT PRECIS SOM DET SKA VA

MEN FÖR ATT MINNAS DESSA STUNDER AV "IBLAND" SÅ FÅR MAN TÄNKA ALLT MAN KAN PÅ DOM EN SÅN HÄR DAG!"

Skrivet av en vis man. Citerat för mig av den bästa. 

visst skiter jag i dig, men inte i mig

Tillbaka i Borlänge, tillbaka på fötter. Nu går allt åt rätt håll igen! 

Starkare än du

Tisdag kväll, alldeles för pigg för mitt eget bästa. Blir galen av att behöva vara hemma och inte få träffa folk. Dumma hals som ska bråka. Men nu är det i alla fall betydligt bättre och på torsdag får jag ge mig ut bland folk och tillbaka till skolan. Saknar mina fina klasskamrater.

På tal om att sakna så saknar jag Viktor. Jättemycket. Han är den bästa människan som finns.

Jag har det ganska bra egentligen. Har så många bra människor i mitt liv, så många som bryr sig och som ställer upp. Ibland letar sig skit in i det fina men det brukar försvinna lika fort som det dök upp. Och bra är väl det, att det dyker upp människor som inte har den fina insidan som de utger sig för att ha, för utan de människorna vore det svårt att uppskatta de som faktiskt bryr sig.

För jag är starkare än du.

Jag skulle ge dig, allting du pekar på

Den senaste tiden har varit dålig. Att operera bort halsmandlarna kan vara det mest fysiskt smärtsamma jag varit med om.
"Risken för infektion är liten" - BAAM, infektion!
"Det kommer bli mycket bättre av den här medicinen" - BAAM, ingen skillnad!
"Nu kommer det absolut att bli bättre" - BAAM, allergisk mot medicinen!
"Det här tål du" - BAAM, akuten! Andningssvårigheter och hjärtklappning!
Jag trodde jag skulle dö där ett tag.

Annars är livet ganska hårt i övrigt. Och som alltid så är känslomässig smärta minst lika jobbig som fysisk. Så ja, det har varit riktigt dåligt nu sista tiden.

Jag vill gärna se mig själv som någon som inte har svårt för att acceptera saker. Acceptera förändring. Men ibland känns det tufft. Det är inte så att jag inte förstår att förändring är oundvikligt, det förstår jag mycket väl, det som jag inte förstår är hur man inte kan vara villig att ens försöka göra något åt saken. Det är bara genom att ge upp som man kan förlora. Jag må vara ledsen och förkrossad, riktig låg, men jag är i alla fall inte en förlorare. Den vetskapen kommer få mig att resa mig och stå starkare än någonsin och det snabbt.

Det är knäppt det där, hur någon kan krossa ens hjärta men man tycker fortfarande om den personen med alla de små bitarna.

Blir jag bara frisk så jag kan vara i skolan, träna och umgås med människor så kommer allt annat också lösa sig. Min lycka får inte vara beroende av någon annan. Den Är inte det.