Hemma i soffläge. Parkerade i garaget för första gången. Det gick bra. Efter några försök. Först ställde jag mig vid fel garageport, mindes inte vilken som var min. När nyckeln inte gick in i låset misstänkte jag att jag stod fel. Min plats var två platser bort. Trixade med låset och fick till slut upp porten. Efter x antal försök så stod jag tillräckligt rakt för att kunna backa in. Tur att platsen är så stor att man har hela två centimeters marginal på vardera sida. Men det gick ju bra till slut. Det var nästan ännu klurigare att komma ut ur bilen med väska och allt. Lite trångt. Lite. Och inte var det lätt att låsa porten heller. Nej varför ska något vara lätt? Men nu tror jag att jag har listat ut hur låset fungerar i alla fall. Man måste slå på porten och svära åt låset för att det ska funka. Känns som att det kan vara en bra idé att ha lite låsolja i låset innan det blir kallt ute.
Så, vi kollade alltså på The Dictator förut. Jävligt vriden film, men den är ändå värd att se. Även fast vissa scener är smått traumatiska. Det var några sköna pikar mot USA med i filmen och det var nog det som gjorde den mest värd att se. När han förklarar hur USA skulle fungera som en diktatur och beskriver allt som redan förekommer där, så kommer ett av budskapen fram tydligt. Nog för att Sacha Baron Cohen verkar vara en väldigt konstig man, men nog fan har han en del budskap som är ganska vettiga. Och om något så är han förbannat modig som vågar driva om terrorism och diktatorskap på det sättet som han gör. Trodde aldrig jag skulle säga det, men jag gillar honom. Jag tror faktiskt att jag gillar filmen som helhet trots väldigt skumma scener ibland. Jag vill helst inte se när Cohen slickar Anna Faris's håriga armhålor eller se hans kön på så nära håll som man fick, men det andra väger liksom upp för det. Riktigt kul att kändisarna som är med bjuder på sig själva och att de vågar driva om "viktiga" personer. En annan sorts humor som inte är så vanlig. Och det är ju bra. Jag skrattade i alla fall, även om skrattet ibland var blandat med förfäran och "åh-nej-snälla-säg-att-han-inte-sa/gjorde-det-där"-tankar. Så vad ska man säga? It's not amazing, it's just less shit. Även om det var betydligt mycket skit med, såväl bokstavligt som bildligt talat.
Nu är klockan 21 och jag tvärvägrar att plugga mer idag. Det blir jag, soffan och filten en stund innan sängen kallar. Jag vill inte börja 8 imorgon. Men jag slipper ju i alla fall oroa mig för att skrapa rutorna. Vore ju iof ganska typiskt om ingen behöver oroa sig för det imorgon. Jag menar, jag har ju ställt bilen i garaget, så oddsen talar ju för att det blir en mild natt. Det kommer säkert vara plusgrader hela vintern bara för att jag betalar för att slippa skrapa rutorna. Skulle inte förvåna mig ett dugg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar