I don't give up when I'm tired, I give up when I'm done

Jaha. Den här helger ser ju inte ut att bli som det var tänkt. Med sommardäck på, i det här vädret, går det inte så bra att köra längre sträckor. Antar att jag får stanna hemma och plugga istället om det inte uppstår något sorts mirakel som innebär att antingen vintern återgår till höst eller att mina däck byter sig själva på något magiskt sätt. OCH att all information inför tentan finner sin väg till min hjärna. Jag vet inte vad som känns mest troligt av de där tre scenariona. Känns som "a three-way-tie".

Vi hade "seminarium" idag. Och på det här seminariet skulle vi diskutera den kritik vi fått på våra handlingar av en som faktiskt jobbar med sånt. Det gick snabbare än förväntat, för vår klass är tydligen övergrymma. Eller ja, som någon konsult hade sagt: "jag har ju sett betydligt sämre". Det skulle tydligen tas som något positivt. Fast egentligen, vi har ju faktiskt aldrig gjort det här förut och trots det så finns det de som jobbar med sånt här som presenterar sämre saker.

Efter diskussionen så skulle vi fylla i en kursutvärdering. Jag är sällan snäll på utvärderingar. Alltså inte elak heller, mest bara brutalt ärlig. Är det dåligt så ska läraren få veta det. Tur att man skriver anonymt. Inte för att jag inte står för det jag skriver utan mest för att man inte vill göra sig ovän med en lärare som man ska ha i fler kurser. Brukar alltid skriva med extra dålig handstil då också. För det känns ju så troligt att de skulle känna igen någons handstil. Hej paranoid.

Nehepp, det är väl bäst att fortsätta med tentaplugget. Kul fredagskväll, verkligen.

The thing is, I will never stop caring.