Berg och dalar.

Helgen började tveksamt men avslutades på topp!

Tänkte börja med att berätta en liten historia om vad som hände i fredags. Det var såhär att jag inte skulle dricka, utan bara ta det lugnt, men som så många gånger förr så behövdes det bara att någon sa att "klart du ska dricka" för att planerna skulle ändras. Eftersom att jag hade tagit bilen till Milos kalas och inte hade någon dricka med mig så var det bara att knöla in Milos cykel i min bil. Ja, in i bilen. Det gick ganska smidigt när man var två pers, men det var betydligt svårare att ensam krångla ut cykeln. Men jag klarade det till slut, men var då helt skitig och var tvungen att byta om. Stressade som fan med att byta om, packa väskan med den dricka jag hade och cykla halvmilen tillbaka till festen. Lite regn drog in över Borlänge precis när jag satte mig på cykeln och passerade lagom tills jag var framme. Hade missat första halvan av Brage-matchen, trots mitt ihärdiga trampande. Crap. Men vi festade på och hade jättetrevligt. Jag drack inte överdrivet mycket, men blandningen blev nog inte den bästa. Vi bestämde oss för att vi skulle till Kåren, för vi hade inte varit där sedan dom byggde om. Hela gänget knallade dit och jag mådde hur bra som helst. Hängde in jackorna och kallade en i klassen som jobbade där för fel namn, flera gånger. Började gå in mot baren på nedervåningen då allt bara snurrade till och balanssinnet bara blåste bort. Drog en halvstapplig löpning upp till toaletterna och satte mig ner för att försöka hitta någon fast punkt att fokusera på. Det gick inte, allt bara snurrade. Helt klar i huvudet men kroppen löd inte alls. Klev ut utanför toaletterna för att kolla om det fanns någon jag kände där. Någonstans i den vevan klämde jag lillfingret mellan dörren och karmen och smärtan tvingade in mig i ett av båsen igen för att försöka lugna ner mig. Var, på riktigt, bra rädd där ett tag och tänkte bara att jag måste hem. Men det är inte så lätt när allt snurrar. Reste på mig och tänkte att nu ska det gå. Men istället för att vingla hem så tappade jag balansen helt och ramlade in i ett annat bås. Och där satt jag, med huvudet lutat mot dörren, tills jag hörde att mina klasskamrater var utanför. Lite tvekande ropade jag på dom. Var mer rädd för vad som skulle hända annars än vad jag var över att förlora värdigheten. Milo och Fredrik tog med sig mig hem till dom och jag blev omhändertagen medan jag krampaktigt höll tag om porslinsstolen. Jag satt nog där någon timme. Jag är evigt tacksam att dom tog hand om mig, hade aldrig klarat att ta mig hem på egen hand. Vaknade runt halv åtta och mådde hur bra som helst. Knallade hemåt mot en efterlängtad tvättid. Tvättade och däckade sedan i soffan och så var den lördagen förbi. Jag var nog ganska förstörd trots allt.

Söndagen var helt jävla fucking underbar. Seriepremiär och vi spelade boll så som vi kan göra, men brukar ha svårt för på match. Vi kan nog säga att vi spelade ut Hedemora ganska bra. 4-0! Fantastiskt spel av laget och jag kände mig så stolt över att få stå i målet med så duktiga brudar på planen. Jag fick inte så speciellt mycket att göra, men det tänker jag definitivt inte klaga på. Mitt blåa lillfinger klagade inte heller. Solen lyste och bollen rullade, precis så som det ska vara.

Some people think I say inappropriate things. I like to think of it as, radical honesty.

Morgonen präglades av förvirring. Sov jättedåligt inatt pga ryggen och somnade inte ordentligt förrän 04. Vet att jag hörde alarmet säkert 20 gånger, men snoozade på som aldrig förr. Vaknade till av ett sms lite innan 09. Ett sms där jag fick frågan om jag försovit mig. Någon minut av förvirring innan jag insåg att det bara var ett skämt. Vi började 10. Fick fart upp i alla fall och tog mig till skolan fast jag starkt övervägde att skippa dagens enda föreläsning. Bra!

Pluggade lite efter skolan innan jag gav upp och åkte och köpte russin istället. Russin är ju godare än godis. Och man kan köra pip-spelet.



Jag förstår inte, pratar du med mig? I så fall håller jag också fast vid det jag sa då.

Den som inte vågar misslyckas kommer heller aldrig att lyckas

Happ, då var den här helgen slut. Den gick förbi alldeles för snabbt. Söndagen har präglats av fotboll. Först hade vi match mot Säter på en plan mitt ute i skogen. Första matchen på gräs för i år. Gräset var väl helt okej med tanke på hur vädret har varit, men planen i sig var sned och linjerna knappt befintliga. När jag stod vid straffpunkten och kollade rakt fram så såg jag inte mitten av det andra målet, som man ska göra, utan rakt fram stod motstående måls ena stolpe. Domaren dömde som en jävla kratta, men han dömde åtminstone lika dåligt åt båda håll. Vi målvakter skulle stå varsin halvlek men jag kunde inte stå hela min pga vad som troligtvis är en sträckning i ryggen, som strålar ut över revben och hjärta. Var lite orolig där ett tag innan vi upptäckte att det kom från ryggen. Så nu blir det att försöka hitta någon kiropraktor eller liknande för att lösa det hela. Det känns i alla fall lite bättre nu, men det hugger till ganska bra när jag sträcker på mig. Det blir att sova i fosterställning inatt.

När jag kom hem från matchen mötte jag upp med Viktor som lagade lite mat åt oss. Väldigt snällt. Vi begav oss sedan mot Kvarnsveden IP för att kolla på mer fotboll. Blev smått imponerade över Smedjebacken men allra mest imponerad över hur varm min underbara filt är. Helt seriöst, jag är kär i den filten.

Jag vill inte ha en ny vecka av plugg. Jag orkar inte. Vill inte. Lovet är egentligen inte långt borta, men det är mycket som ska hinnas med innan dess. Tre tentor och massor av andra uppgifter som äter upp en inifrån. Har alltid tänkt att det här med vägar är intressant, men insåg ganska snabbt efter att kursen vägteknik började, att fallet inte är så. Synd. Det kanske blir bättre?

Second is the first loser.

Igår somnade jag framför TV:n med alla lampor tända, fullt påklädd och utan att ha tvättat bort mascaran, med persiennerna upp och trots att grannarna hade fest. Måste ha somnat stenhårt för vaknade inte förrän typ 12 timmar senare och sedan somnade jag om lite till. Jag måste ha varit rejält trött i både kropp och huvud. Drömde konstigt gjorde jag också. Jätte, jättekonstigt.

Pratade med en granne när jag stod i tvättstugan och hängde upp tvätten. Han påpekade att jag måste gå något tekniskt program pga sättet jag hängde tvätten på. Okej? Tydligen så påvisade mitt sätt att hänga upp tjocktröjor, alltså de klädesplaggen som har längst torktid, så långt ifrån varandra som möjligt i torkrummet, att jag förstod de fysikaliska lagarna och energibalans. Jajo, jag förstår ju att värmeflödet är jämnt och att det går åt mer värme för vissa plagg än andra, men mer än så kan jag nog inte påstå att jag tänkt på det hela. Ahja.

Träffade även en annan granne som hade en liten Golden-valp med sig. Jag blev störtkär i den lilla krabaten och saknar nu Sammy mer än någonsin. Snart får jag krama om honom igen! Tror jag ska kidnappa honom så han kan bo här med mig.

Förresten så har jag funderat på en sak. Förstår inte poängen med att man skyller en förlust eller ett nederlag på massa saker. Hur lär man sig och blir bättre om man inte vågar inse att man helt enkelt misslyckades för att man inte var/är tillräckligt bra? Ta vår senaste match som exempel. Vi var helt enkelt dåliga. Vi kan inte skylla på något annat än oss själva och genom att vi förstår det så ökar vi tempot och gör det bättre nästa gång. Om man skyller ifrån sig så är ju det lite samma sak som att inte vilja ändra sitt beteende och gör man inte det så går heller inte utvecklingen framåt.

Jag är jag och du är.. ja, du. 

kill it before it lays eggs

Byta av bostadsförening ska ske nu i månadsskiftet men hyran för maj är redan inbetald till den nuvarande föreningen. Betalningsavin kom och jag betalade, för det där bytet ska ju inte jag som bostadsrätt direkt beröras av. Uppenbarligen så är det svårt för bostadsrättsföreningarna att hålla koll på det här med månader för idag kom en ny betalningsavi för maj, från den nya föreningen, HSB. Vad i helvete? Jag tänker ju fan inte sitta och betala dubbel hyra för att dom har svårt att lösa övergången. Ringde till den ekonomiansvarige säkert 20 gånger innan jag till slut fick ett svar. Hennes svar var enkelt, att det var den andra föreningens fel. Jaha. Idioter. Så nu ska jag tydligen inte betala den nya fakturan. Ska vi slå vad om att jag kommer få en betalningspåminnelse inom snar framtid? Idioter. 

Härlig träning idag. Lika dåliga som vi var igår, lika bra var vi idag. Påhittigt och roligt spel. Nästa match är på söndag men då är det min tur att avstå och agera bänkvärmare. Ganska skönt vi har två målvakter så en slipper stå alla matcher. Matchen på söndag är på riktigt gräs så jag kan inte direkt säga att jag har något emot att stå över en match på en troligtvis dålig gräsplan, även om jag är fruktansvärt revanschsugen efter gårdagen. 

Imorgon är det ÄNTLIGEN fredag. Slutar 16 och efter det tänker jag åka hem och dö i soffan. Är så trött hela tiden så kan nog behöva en lugn helg. 

Kan rekommendera att micra Ben & Jerry's så man kan separera kakbitarna från glassen, för ärligt talat, det är ju ändå bara kakbitarna man är ute efter. Glassen är god på sommaren, men annars kvittar den. 

det var ju värt

Onsdag idag, vilket betyder att det bara är två dagar kvar till en välbehövlig helg. De tre kurserna som vi läser den här perioden får mig att dö lite inombords. Som idag, på laborationen, så mätte vi stenar. Det finns ju definitivt tråkigare saker att göra, men skapligt onödig grej att göra. Det är liksom inte mer avancerat än att man använder ett skjutmått och mäter den jäkla stenen. Och imorgon blir det värre än så med vägteknik och industriell ekonomi. Helgen kan inte infinna sig fort nog.

Det var ju match idag också. Tänker inte kommentera den med mer än att säga att vi är en erfarenhet rikare.

Jävla tur att det finns Ben & Jerry's i frysen. Så nu blir det Parks and Recreation, glass och lite tycka-synd om-mig-själv.

Now and then I think of all the times you screwed me over

Chocken som uppstår när man får tillbaka tentan i byggfysik och man har klarat den med flying colors. Ni vet, den tentan som jag hade tänkt att skippa för att jag var sjuk och inte hade kunnat plugga till. Jag ska nog ringa herren som pratade byggfysik med mig på tåget och säga tack. Eller ja, jag hatar att ringa folk så det lär ju inte hända. Han kan få en tack-tanke istället. För övrigt så måste vår klass vara ganska grym. Vi har alltid presterat bättre på våra tentor än tidigare klasser gjort. Vi är fan bäst alltså. Bättre klass får man leta efter, på alla punkter.

Klickade precis hem en Peace & Love-biljett. Kan vara bra att ha i sommar! Passade samtidigt på att betala räkningar. Jag känner mig rånad. Det är ganska spännande att läsa specifikationen av elräkningen. Helt galet vad mycket olika fasta kostnader det är. Själva elen utgör ju inte ens 20% av den totala kostnaden. Inte för att detta var nyheter för mig, men man blir ju lika tagen varje gång.

Förhoppningsvis kan jag få vakna lika pigg imorgon som jag gjorde i morse. Vaknade 05:15 och gav mig ut och sprang ett varv. Det är så inte likt mig. Men skönt var det och jag var jättepigg hela tiden fram tills dess att jag kom till högskolan. Man kanske borde ge sig ut varje morgon? Kanske inte springa, men i alla fall ta en promenad? Värt ett försök! Jag börjar med det imorgon. Eller nästa vecka. Eller ...någon gång. Kanske.

Told myself that you were right for me, but felt so lonely in your company

Mycket spännande har hänt sedan mitt senaste inlägg. Jag har svimmat på vårdcentralen, sett när Viktor ramlat i en bäck och insett att Hanna Ljungberg är väldigt liten. 

I fredags var jag till vårdcentralen för att kolla hur allt står till med halsen. Passade då på att be läkaren slå en kik på min tå som råkade ut för något otrevligt på träningen. Alltså det gjorde så fruktansvärt ont att jag inte ens kunde sova natten efter träningen. Fick hoppa upp på britsen, ta av mig strumpan och tejpen som satt runt tån. Eltejp. I brist på annat. Eltejp är tydligen inget att rekommendera att använda på det sättet, men det var antingen det eller silvertejp och ptja, jag tror att jag valde rätt mellan de två alternativen. Hade förresten försökt att göra hål i nageln under natten för att minska trycket lite då det blödde under. En varm nål funkade inte så jag slet fram skruvdragaren och minsta borret. Vad som kunde ha slutat illa gick ganska bra. Körde sista biten för hand. Ovärt att dra borret genom hela tån. Hur som helst så sa läkaren att det mycket väl kan ha blivit någon liten spricka i tån och att hon sedan skulle tejpa tån åt mig, först skulle hon bara göra ett till hål i nageln. Vet inte om det var tröttheten som tidigare hade fått mig att klara av att göra det själv för när läkaren tog fram en liten kniv och förde den mot min jätteonda tå så blev allt svart för några sekunder. Jag har aldrig svimmat för något sådant förr. Har bara svimmat av ett knä, en armbåge och ett fotbollsmål i huvudet. Incidenten med fotbollsmålet är jag nog mest stolt över. Hade fastnat med skon i nätet och blev så sur att jag drog till allt var jag hade när jag slet mig lös. Målet hämnades genom att välta och träffa mig i huvudet med ribban. Hur som helst lämnade jag vårdcentralen med en tejpad tå och skon i handen. Hann bara komma hem innan jag slet av tejpen och satte dit lite eltejp. Alltså vafan, jag vill ju ändå kunna ha skor på mig.

I fredags var det fest i Falun. Jag och Viktor tjuvstartade ganska tidigt och pimplade på medan vi spelade Mario Kart. Jag är inte en sån som blir bättre på spel av alkohol. Jag hade mest fullt upp att lista ut vilken skärm jag skulle kolla på. Vi försökte oss även på ett 3D-pussel. Vi försökte nog i hela fem minuter innan vi gav upp. Mellan Viktors residens och festen så finns det en bäck. Helt oseriöst slänger jag ur mig att vi ska gena över bäcken. Det var nog min bästa idé någonsin, även fast jag fick sitta och vänta, skrattandes som ett jävla fån, medan Viktor sprang tillbaka och bytte om. Han ramlade nämligen ner i bäcken. Det kan ha varit bland det roligaste jag har sett. Sen drack vi mer hos Lari, men ut till Kåren kom vi aldrig. 

Dagen efter. Tåg till Avesta och bil till Örebro och Behrn Arena för att titta på en match i damallsvenskan. Kif Örebro mot Umeå IK. Vi satte oss med den lilla gruppen Umeå-fans som befann sig på plats. En av dom hade en trumma och en koklocka. Helt perfekt för baksmällan som hade försvunnit men som snabbt letade sig tillbaka tack vare det frenetiska trummandet som inte ens skedde i takt. Fotbollen höll väl inte heller någon jättehög klass och det var stundvis väldigt grötigt på planen. Men Umeå vann i alla fall och det var ju det viktigaste. Hanna Ljungberg var där och coachade sitt UIK lite. Det tyckte jag nog var tuffast, att se henne irl. Men oj vad liten hon är. Liten och tanig, inte alls så som hon var under sin storhetstid. Lätt bästa damspelaren i Sveriges historia. Precis innan vi skulle åka tillbaka mot Dalarna så inträffade dagens höjdpunkt. "Nu har ni en bra bit att åka hem" sades till de inbitna Umeå-fansen varpå dom svarar "Nja, inte direkt. Till Kumla". Haha! Jag som hade tröstat mig med att dom skulle ha längre hemresa än vi. Men icke! 

Söndagen bjöd på fotboll i form av mitt eget lag. Jag var inte med då kroppen inte kändes på topp. Det var ändå bara en träningsmatch, mot U-laget. Forssa vs Forssa och Forssa vann med 2-0. Rätt Forssa vann självklart. Vidare mot biografen och Hunger Games. Halvbra film som säkert skulle vara bättre om man besvärat sig med att ha läst boken innan. Jag vet inte hur jag ska skriva det här utan att framstå som en hemsk människa, men jag satt i alla fall bredvid en kille som hade någon muskelsjukdom och som verkade vara lindrigt förståndshandikappad. Han gjorde mycket märkliga smask-ljud för sig och viftade på ganska ordentligt med sina förvridna händer. Jag vet mycket väl att han inte kan hjälpa det, men jag visste däremot inte om att chips-ätande kunde låta så mycket. Det bara kröp längs ryggraden och även om det fanns gott om platser som man kunde förflytta sig till så skulle det ha känts väldigt taskigt och väldigt fel. Det var bara jobbigt att höra när man försökte se på filmen. Okej, jag misslyckades med att inte framstå som hemsk. Fan. 

Det har hänt mycket mer men jag orkar verkligen inte skriva mer nu. Nu behöver jag sova om jag ska orka med en heldag av tråkiga föreläsningar och övningar imorgon. Godnatt grymma värld. 

You can get addicted to a certain kind of sadness

Varför slita med att byta däck själv när man kan lämna in bilen och få det gjort på bara några minuter? Fett värt dom pengarna. Eller ja, om jag åker till söt-gubben på OK så kan jag nog få det gjort gratis. Han vill bara ha någon att prata med. Trotsade i alla fall min rädsla för att köra upp bilen på en sån där vagn. Det gick bra, men vaggade fram och tillbaka några gånger innan jag kom upp för det gigantiska guppet. Belönade sedan mig själv för det genom att köpa ett par nya fotbollsskor. Eller ja, det var inte meningen att jag skulle köpa dom. Jag åkte till Kupolen för att köpa något annat men glömde helt bort det och fastnade, som vanligt, inne i en sportaffär. 

Testade dom nya skorna på träningen. Skorna var bra, men allt annat gick så fruktansvärt dåligt idag. Så irriterande och frustrerande. Kallt och blött var det också. Humöret var lågt och jag ville bara hem och glömma hur dåligt allt gått. Nu, med torra kläder på och en varm filt så känns allt lite bättre och jag är taggad på revansch imorgon. 

Föreläsningar 8-12 imorgon, sen skriva på jobb-papper, luncha med Viktor och kolla på en säl-film innan jag måste åka mot Kvarnsveden för att samla på mig lite mer gummi-pluppar. Jag tror jag åt en handfull av sådana idag på träningen. Det är det värsta med konstgräs. Men ingen av dom här planerna kan tävla med Sydvallen när det gäller mängden svarta små djävulssaker. Den planen är ju inte så mycket konstgräs som den är gummi. Gummi direkt ovanpå betong. Trots det så är det nog den planen som jag har haft allra roligast på. Fylle-fotboll, fotboll på is och pulsande i decimeterhög snö. 

Lika bra att sova om jag ska klara av föreläsningar i vägteknik och industriell ekonomi imorgon. Fy fan. 

Not as much as me dude, not as much as me

10 paket nudlar rikare. Jag är nöjd.

Puls får mig att önska att jag inte hade någon.

Tillbaka i Borlänge efter en bra påsk-helg i Norrköping. Blev mestadels lugnt, förutom en dricka-alkohol-och-snacka-skit-kväll med Emelie. Det var riktigt kul. Vi gjorde även ett tappert försök att gå ut. 02:20 gick vi in på Puls och stannade knappt en halvtimme. Från att ha varit på bra humör så nyktrade man snabbt till av att se alla där inne. Ehm. En kille drog tag i mig och frågade hur nära jag bodde. "4 timmar med bil". Sen gick vi. Jävla skabb.

På tal om skabb så var det lagom mysigt att stå helt inklämd på tåget mellan Norrköping och Katrineholm. Helt seriöst, det gick inte att få på en enda till passagerare. Helt fastkilad och om någon skulle ha ramlat så skulle alla ramlat. Tur att det var så trångt att det var omöjligt att ramla. Att nudda fem pers samtidigt och inte kunna göra något åt det var sjukt obehagligt. Jävla SJ, sluta överboka tågen!

Hann i alla fall hem lagom till träningen. Duggregn, blåst och en lerig gräsplan. Precis som en fotbollsträning ska vara. Nu är vaderna döda och jag har precis fått tillbaka känseln i fingrarna.

Det är alltid skönt att komma hem, vilket hem det än är. Extra trevligt när man upptäcker en rutten vattenmelon i kylskåpet. Då känner jag verkligen den här "jag är hemma"-känslan.

Some say that his politics are terrifying, and that he once punched a horse to the ground... all we know is, he's called the Stig.

Åkte från ett köping, förbi ett annat och till ett tredje. Ja, idag var vi alltså nere på bilmässan i Jönköping. Det var riktigt kul. Jag uppskattade troligtvis lite andra grejer än de flesta andra besökarna. Som konstiga små trehjulingar, små prydnadskycklingar som satt fastklämda i grillen på en bil, "The Stig" och SAW-dockan. Limträbalkarna var också jäkligt imponerande. Det var även ganska fantastiskt att en burkläsk kostade 23 kronor.

Min hand på "The Stig's" rumpa. Like a boss.

A Swedish massage is being massaged by an ombudsman on a smorgasbord.

Sista fotbollsträningen för veckan. Trist. Det är inte alls lika kul att ge sig ut och springa själv. Ännu tråkigare när Sammy ska följa med. Han springer med ett tag innan han ger upp, lägger sig på rygg och viftar på svansen. Ingen vidare bra träningspartner med andra ord. 

Norrköping imorgon. Tåget går 9:54 och jag funderar på om man ska gå på föreläsningen eller inte. Jag ser egentligen bara fördelar med att skippa den. 1) Det är vägteknik. 2) Jag får sova hemma istället för under föreläsningen. 3) Jag behöver inte stressa. 4) Jag kan packa imorgon. 5) Jag behöver inte dö av uttråkning. 6) Jag slipper springa från skolan till tåget med all packning. 7) Presentationen läggs ändå upp på fronter. 8) Det är vägteknik. Jag vet inte ens om föreläsaren heter Ove eller Rolf, så lite lyssnade jag sist. Jag antar i alla fall att det inte är han som är Karin, så han måste ha något av de andra två namnen. 

Jag vägrar att påskpynta. Meningslöst att köpa påskliljor då jag ändå kommer glömma att vattna dom. Påskris med fjädrar vill jag inte ha av flera orsaker. För det första så vill jag inte ha massa kvistar som skitar ner och tar med sig massa kryp in i lägenheten och för det andra så är de där färgglada fjädrarna mest fula. Om det är något jag skulle vilja ha så är det en kyckling. Alltså en levande kyckling. Fatta vad ballt. Gosa med den och träna den så den blir tam och sedan lära den att gå i koppel. Glida runt på stan med en höna eller tupp. Respekt. För övrigt så är det ganska roligt att läsa sånt man skrev när man var liten. Medan alla andra ville ha djur som tigrar och lejon så ville jag ha en get och en höna. Jag var nog realist redan som liten. 

"Vi har redan manliga versioner av Lady Gaga och Madonna men när ska världen få se en manlig version av Justin Bieber?" 

Tired of tires

Fyfan för däck. Dyrt, smutsigt och frustrerande. Idag gav jag mig på uppgiften att försöka laga punkteringen på cykeln samt att åka och köpa två nya sommardäck. Att komma ihåg till nästa år: tvätta av däcken lite innan jag lägger in dom i förrådet, för jävlar var smutsigt allt blev, jag inkluderad. Släpade i alla fall ut däcken och fick in dom i bagageluckan. Åkte iväg till Däckteam som jag har hört ska vara dom bästa. Hittade helt otroligt nog dit på första försöket. Gick in och hann bara börja prata med en av killarna när jag fick syn på en liten Forssa-vimpel och efter det minns jag inte riktigt vad vi kom överens om mer än att de skulle fixa däck och att jag ska komma dit med bilen på onsdag nästa vecka. Vilket märke och vad exakt priset blev har jag ingen aning om, men jag vet att jag kände "oh vad dyrt", men glädjen över den lilla flaggan tog bort dom känslorna. Nya däck i Borlänge betyder att jag kan ta tåget hem imorgon istället för bilen. Ovärt att handla lite billigare däck på Karstorp när bensinen kommer att kosta mer än mellanskillnaden. 

Åkte vidare till Biltema för att köpa en ny slang till cykeldäcket. Hade glömt bort att kolla vilka mått jag skulle ha men tänkte att det inte kan finnas allt för många slangar att välja mellan. Jag hade jättefel. Åka hem igen för att kolla? Nä, inte om det bara kostar 29 kronor. Drog till med någon dimension och makalöst nog blev det rätt. Mådde som en kung och tänkte att allt skulle gå bra och att jag skulle ha en fungerande cykel om bara en stund. Återigen hade jag jättefel. Kämpade med att få bort däcket. Tappade tålamodet, tog en skruvmejsel och en hammare och löste det hela med våld. Men vad spelade det för roll, jag fick ju ändå inte bort fälgen från cykeln. Nu har jag gett upp kampen och ska försöka övertala någon snäll vän om att hjälpa mig. 

Och inte var det roligt i skolan idag heller. Eller jo, lite roligt kanske. Läraren är ju ett riktigt original. Så lyckat att ha råkat borra ett hål ner till en underjordisk toalett vid en geoteknisk undersökning. "Det liksom blev ett glapp i marken och när vi kollade ner i hålet så såg vi en lampa som lyste. Det brukar aldrig lysa lampor när man tittar ner i ett hål i marken. Det var ett helvete att försöka täta det där sen." 

Nu mat och en vilostund innan träningen. 

Never a dull moment at Hemköp

Fan vilken bra dag. Eller inte. Den började med en föreläsning i mätningsteknik. Kul? Inte direkt. Sedan en föreläsning i vägteknik. Kul? Jag dog inombords. Hur håller man sig vaken i två timmar när en helt okarismatisk föreläsare pratar om helt självklara saker såsom att hastigheten på vägar sätts efter vägens utformning, säkerhet och trafikbelastning? Det är inte lätt vill jag lova. Men man kan ju roa sig med att rita lite i anteckningsblocket. Spela spel med andra uttråkade klasskamrater. Skicka klago-sms till någon som sitter två meter bort för att få sätta ord på lidandet. Och when all else fail, så kan man läsa allt som står på powerpoint-presentationen på rövarspråket.

Och hallå, snö på backen när man vaknar är inte okej.

Även fast skoldagen slutade redan vid 12 så blev dagen inte bättre. Tappade mjölkpaketet på golvet vilket resulterade att det var mjölk överallt förutom i glaset där det skulle vara. Jag som var sugen på mjölk. Slog sedan upp en kökslucka rakt i ansiktet så det droppade blod från överläppen. Irriterad gick jag och la mig i soffan för att kolla på The Daily Show med Jon Stewart. Blev ännu mer irriterad över tjocka, rasistiska amerikaner och idiotiska republikaner som inte kan rättfärdiga några av sina minst sagt tveksamma handlingar. "Just remember that we are the good guys" "Why?" "We just are". Aaaah! Tur att Mitt Romney är ett så stort skämt att allt som handlar om honom blir roligt. USA skulle behöva en kille som Mohamed Nasheed som president. Maldivernas första demokratiskt valde president. 2008! Mordhotad och fängslad över 20 gånger för att ha haft åsikter om mänskliga rättigheter och klimathotet. Vettiga åsikter! Som en Maldivernas egna lilla Mandela. Sjukt med respekt till den mannen.

Hemköp räddade dagen. Tänk att det alltid händer något kul där. Eller kul och kul, det händer märkliga saker i alla fall. När jag kom in så stod det en man och fotade när hans unge satt på den uppstoppade renen som står i butiken. Alltså om ungen är för liten för att stå upp själv, är det då en bra idé att tro att denne då kan sitta på en ren och hålla balansen? Det gick bra i alla fall, men det såg lite skakigt ut. Såg en lapp om smaksättare som satt vid popcorn-hyllan. Jag reagerade nog mest på att det stod "citron", för citron och popcorn går inte så bra ihop i min värld. Kanske på fyllan. Salt, tequila och sedan avsluta med citronpopcorn. Nae, kanske inte ens då. Sen upptäckte jag att det faktiskt stod "plastcitron". Kliade mig i huvudet, tog en bild och gick skrattandes därifrån. Tjejen som brukar säga åt mig att jag ska satsa på att storhandla istället för att handla en mjölk ena dagen, två bananer nästa och sen filmjölk dagen efter det, satt i kassan. Great. Gick förbi handelshuset som byter ägare för typ femte gången på ett år och som nu har "vansiniga priser". Om man ska sätta upp stora skyltar om vansinniga priser så kan man ju i alla fall se till att stava rätt. Satte mig i bilen och kände att något var konstigt med bilen bredvid. Det satt en hund i förarsätet. Den såg skitfokuserad ut. Precis som en liten gubbe som har svårt att se vägen.

I intend to live forever – so far, so good

Okej, jag tänkte rätta mig själv. Att tvätta är inte det tråkigaste som finns utan det priset går till att sedan vika tvätten. Vet inte ens varför jag viker skiten när det ändå är så fullt i garderoberna att jag får trycka in allt. Nu är allt inmosat i alla fall. Och sängen är renbäddad. Underbart att sova på nytvättade lakan. Eller ja, lakanet jag tvättade krympte och är numera kortare än sängen så det kanske inte blev jättelyckat.

Var i alla fall på träningen idag och dum som jag är så var det första jag sa att någon skulle trampa snett eller stuka foten då gräsmattan var så ojämn. Vem var det som trampade snett då? Behöver jag ens skriva svaret? Men nu sitter jag här i alla fall, med min tejpade fot och försöker att hitta det tråkigaste programmet på TV så jag somnar så fort som möjligt. Lokalkanalen brukar vara en säker vinnare. Ugh på att börja 8 imorgon. Föreläsningar i två nya kurser. Mätningsteknik och vägteknik. Låter ju så kul att man nästan hoppar av glädje. Med glädje menar jag sorg och med hoppar så menar jag hoppar från en skyskrapa. Tur att det inte finns några sådana här i Borlänge.

The problem nowadays is stupidity. Why don't we just take the safety labels off everything and see what happens?

Tvätta kan ju lätt vara det tråkigaste som finns. Och inte är det klart än på långa vägar. Sprang (bokstavligt talat SPRANG) till tvättstugan sent igår kväll  för att kolla upp ifall tvättiden började 8 eller 12. Sjukt med onödigt att gå upp tidigt om den skulle börja 12. Trotsade rädslan, slog på survival-mode och sprang iväg. 12, yes! Tillbaka till lägenheten sprang jag nog snabbare än vad jag någonsin har sprungit förut. Jag är så jävla feg och källare är så jäkla läskiga.

Only the wisest and stupidest of men never change.

Okej, nu har jag fått något att skriva om. För det första vill jag bara säga att Aftonbladet är en jävla skit-tidning. Men i alla fall, här är den nuvarande "toppnyheten"  när det gäller det som tidningen vill kalla för nöje: Backstreet Boys och New Kids on the Blocks gemensamma konsert i London den 29:e April kommer att livestreamas högupplöst till 300 biografer runt om i Europa. Jag kan inte med ord beskriva den spy-känsla som jag kände när jag läste detta. Jag kan inte ens förstå hur man skulle vilja se den konserten live, även om den så vore gratis. Att sedan se den live på bio? Fo helvede. Inte ens om jag så fick betalt. Vad är det för jävla skitidé? "NKOTBSB-konserten sänds live på bio" är titeln på nyheten. Ehm, vad står S:et för? Kära Aftonbladet, skriv om något som folk faktiskt behöver få veta, något som är intressant och givande. Förbättra er eller gå och dö. Peace.

Och nu går min parkeringstid i Falun ut.

If you don’t know what you are talking about, at least act like you do.

Söndag kväll och ytterliggare en vecka av livet har passerat. Vilken vecka det är vet jag dock inte. Sånt trams håller jag inte koll på. Det var en trevlig helg i alla fall. Firade Anders som har fyllt 25. Käkade tårta och diskuterade bland annat smör. Kunde tyvärr inte smaka på bålen då söndagen bjöd på årets första träningsmatch och denna mot Islingby. Det var väl inte direkt den bästa matchen vi har spelat men en vinst med 2-0 blev det ändå. Lite fler träningar så vi blir mer samspelta och trygga i spelet så är vi nog redo för årets serie som drar igång om bara några få veckor.

Skjutsade hem Viktor som så duktigt hade stått och viftat med ena linjeflaggan och blev sedan kvar i Falun. Kaffe och wienerbröd tackar man ju inte nej till. Och russin! Russin är fan bäst. Russin och vattenmelon. Men helst inte på samma gång. Det blir verkligen en jättekonstig smak om man blandar de två.

Förresten så kan jag berätta för er att pesto kan mögla. I alla fall i mitt kylskåp. Kräm också, trots allt konserveringsmedel.

Mina fingertoppar gör ont. Viktor har tagit sig ann uppgiften att försöka lära mig att spela gitarr. Lärar-Viktor säger att jag är duktig, men det är nog mest för att jag inte ska ge upp direkt. Vi får väl se hur detta går.