It is all so clear. If not to you, well then.. to me..

Fredagkväll = myskväll med film och glass. Inget är som daimglass för att lugna nerverna. Imorgon vankas nämligen seriepremiär och jag skulle inte kunna vara mer taggad och förväntansfull. Inte för att jag kan spela, men ändå. Jag är lite sur på mitt lår för att det gör ont, men det har faktiskt blivit bättre och jag har höga förhoppningar om att kunna träna igen ganska snart. Tar jag det lugnt så ska det nog kunna hålla. Men ja, seriepremiär alltså. Div 2 Norra Svealand och allt börjar med ett derby mot Gagnef. Med tanke på att de andra lagen vi möter är lite längre bort så kan detta möte nu klassas som just ett derby. Det är i alla fall så nära ett som vi kommer. Det kommer bli spännande. Jävlar vad jag vill se en vinst imorgon.

Min hjärna är helt död. Och jag har ätit alldeles för mycket idag. Gud, fika efter fika, lunch på Wayne's och lyxmiddag på kvällskvisten. Och nu glass. Men det är ett bra tecken. Har haft så dålig aptit under en lång tid nu och då och då har det gått flera dagar utan att jag känt något behov av att äta. Jag har, helt ärligt, misskött mig något så fruktansvärt. Men det är svårt att tvinga i kroppen mat. Men nu så, nu jävlar blir det i alla fall frukost, lunch och middag varje dag.

Fan jag har gått och varit lite surig sista tiden. Skyllt ifrån mig lite på någon annan. Men det slog mig precis att man inte kan göra så. Det som händer händer och är man själv inblandad i situationen så kan man inte bara skylla ifrån sig. Visst fuckade det upp lite saker för mig, det gjorde det absolut, men inget ont som inte för något gott med sig eller hur det nu är man säger. Nu vet jag bättre. Det blir inte alltid så som man vill eller planerar. Det bara blir. Men nu är det lugnt, det blev som det blev och är vad det är. Lika bra att nöja sig med det.