Sur, arg och besviken. Så jävla irriterande att förlora mot lag som inte ens försöker spela fotboll ordentligt. Och det är ännu mer irriterande att vi sjunker till deras nivå. Vi kan så mycket bättre, vilket vi vet, vilket är det som gör oss arga. Det är en sak att förlora mot ett bättre lag, det får man ibland acceptera, men detta är fan inte okej. I ett man-man spel så måste alla göra sitt jobb. Alla. Måste.
Jaja. Vi är i alla fall vidare så vi får kvala imorgon. Ny dag, nya möjligheter. Eller vad det är man brukar säga. Jävlar den som inte är taggad imorgon. Då tänker jag inte ens försöka hålla mig lugn. Vilket jag måste säga att jag var himla bra på idag. Jag tror inte på att släppa negativa kommentarer eller att peka ut någon, vi är ju trots allt ett lag och måste spela som ett. Men ibland är det svårt att inte visa sin irritation. Just idag kunde jag hålla mig lugn för att jag ändå kände mig ganska nöjd över min insats. Fick göra några bra räddningar och bevisa för mig själv att jag faktiskt kan stå i mål även inomhus. Dom stunderna när man känner sig nöjd är sköna men ovanliga. Nerverna tar ofta överhanden och självförtroendet är oftast inte det bästa. När det gäller futsal. Vart dessa känslor kommer ifrån vet jag inte, men jag vet att jag måste försöka ändra på dom på något sätt. När folk kommer fram och klappar om en och ger komplimanger så har jag svårt att lyssna och ta åt mig. Vilket är dumt. Jag lever nog för att leta efter egna fel och misstag. Det spelar inte ens någon roll om vi vinner eller förlorar, jag hakar upp mig på små situationer och går igenom dessa i huvudet, om och om igen. Situationer som ingen annan ens minns. Det är tur att man har lagkamrater som finns där att lyfta upp en ur besvikelsen.
Det är tur att jag utövar en lagsport. Allt annat går bort för mig. Vi får ta oss igenom motgångarna tillsammans. I en ensamsport hade jag gått under av självkritik. Och de gångerna som det går riktigt bra, då är man också glad att man har ett lag att dela glädjen med. Visst är det väl kul att vinna enbart av egen bedrift också, men inget slår en gemensam framgång.
Nog om detta! Nu ska jag tejpa min stackars tumme, tvätta mina äckliga värmebyxor och sedan åka tillbaka till Maserhallen för att titta på när Forssa 2 spelar sina matcher. Analysera de andra lagen lite. Tvåan i den gruppen möter vi imorgon. Jag tänker vara förberedd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar