Den som inte vågar misslyckas kommer heller aldrig att lyckas

Happ, då var den här helgen slut. Den gick förbi alldeles för snabbt. Söndagen har präglats av fotboll. Först hade vi match mot Säter på en plan mitt ute i skogen. Första matchen på gräs för i år. Gräset var väl helt okej med tanke på hur vädret har varit, men planen i sig var sned och linjerna knappt befintliga. När jag stod vid straffpunkten och kollade rakt fram så såg jag inte mitten av det andra målet, som man ska göra, utan rakt fram stod motstående måls ena stolpe. Domaren dömde som en jävla kratta, men han dömde åtminstone lika dåligt åt båda håll. Vi målvakter skulle stå varsin halvlek men jag kunde inte stå hela min pga vad som troligtvis är en sträckning i ryggen, som strålar ut över revben och hjärta. Var lite orolig där ett tag innan vi upptäckte att det kom från ryggen. Så nu blir det att försöka hitta någon kiropraktor eller liknande för att lösa det hela. Det känns i alla fall lite bättre nu, men det hugger till ganska bra när jag sträcker på mig. Det blir att sova i fosterställning inatt.

När jag kom hem från matchen mötte jag upp med Viktor som lagade lite mat åt oss. Väldigt snällt. Vi begav oss sedan mot Kvarnsveden IP för att kolla på mer fotboll. Blev smått imponerade över Smedjebacken men allra mest imponerad över hur varm min underbara filt är. Helt seriöst, jag är kär i den filten.

Jag vill inte ha en ny vecka av plugg. Jag orkar inte. Vill inte. Lovet är egentligen inte långt borta, men det är mycket som ska hinnas med innan dess. Tre tentor och massor av andra uppgifter som äter upp en inifrån. Har alltid tänkt att det här med vägar är intressant, men insåg ganska snabbt efter att kursen vägteknik började, att fallet inte är så. Synd. Det kanske blir bättre?