Första utomhusträningen för i år är nu genomförd. Vi prickade in den hittills mildaste dagen. Mycket bra. Det var precis lagom varmt i förhållande till mängden kläder jag hade på mig. Det är inte ofta man klär sig "rätt" men idag var en bra dag. Sjukt kul att vara tillbaka i ett ordentligt mål och även om jag kände mig lite ringrostig så gick det bättre än förväntat. När vaden slutar krampa så kommer det bli ännu bättre.
Med träningar på konstgräs kommer ett ökat behov av att dammsuga. Hade nästan glömt bort hur många små gummipluttar man tar med sig hem.
Åh, jag måste berätta om vad som hände på vägen hem. Stannade vid statoil och såg i ögonvrån att någon i bilen bredvid viftade med händerna. Jag tittade åt det hållet för att försöka förstå vad viftandet handlade om. Killen i bilen tittade på mig och pekade mot fronten på min bil. Pekade frenetiskt. Är det något fel på min bil? Gick ut och tittade lite diskret men kunde inte se något. Men pekandet fortsatte. Kollade en gång till men kunde inte se något. Det tog säkert någon minut eller två innan jag insåg att killen i bilen var utvecklingsstörd. Då bestämde jag mig för att avlägsna mig och åka hemåt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar