I've got 99 problems but a spricka in the vägg ain't one.

Tycker det är helt fantastiskt vilken energi jag har haft idag. Jobbat, handlat, rivit tapet, handlat igen, spacklat, lagat mat och plockat i ordning lite. 

Dagens höjdpunkter infann sig när jag skulle laga sprickan i väggen så att jag äntligen kan få upp lite nya tapeter istället för att bara ha en vit väg med smutsiga handavtryck på. Jag trodde inte att det skulle bli så mycket arbete så köpte bara en liten sån där mojäng som man kletar ut spackel med. Åkte hem och började riva bort färg och underliggande spackel och lite tapeter. Det visade sig att färgen som satt på ville trilla av väggen lite väl lätt. I alla fall på vissa ställen. Färgen var liksom gummiaktig och hela bitar gick att dra bort. Jag slant till lite med den supervassa kniven så för tillfället är väggen lite rödfläckig. Ja, det sprutade faktiskt blod. Bara att plåstra om och fortsätta. Efter att ha fått bort en hel del så insåg jag behövde en bredare spackelmojäng. Åkte iväg och handlade igen och fick med mig mer hem än vad jag hade tänkt. Men nu har jag i alla fall allt jag behöver för tapetseringen, målning och inoljning av uteplatsen. Får väl se hur länge dom sakerna bara kommer bli stående. Hur som helst så började jag spackla direkt när jag kom hem. Varför ser det så lätt ut att spackla när det faktiskt är ganska svårt? Jag kan väl inte påstå att jag har någon större talang när det gäller att hemmafixa, men nu är det ditkladdat i alla fall. Bara att slipa av imorgon och kanske spackla om lite på några ställen där det var lurigt. Jag kan inte tänka mig att jag kommer ha någon större talang för tapetserandet heller men envis som jag är så ska jag försöka mig på det själv. Det kan ju inte bli mer än fel och fult. Det kan ju inte bli värre än en vit vägg med blodstänk på i alla fall. Trots det lilla missödet så känner jag mig faktiskt stolt. Förstår inte ens vart jag fick energin ifrån. Trots jobb och att jag inte hade ätit mat sedan i måndags. 

Det där med mat ja. Jag har inte direkt någon hungerkänsla, typ någonsin. Jag kan vara sugen på mat när andra pratar om det eller om andra ska äta, men om jag har saker att göra eller är ensam hemma så glömmer jag helt bort det. Det är inte bra. 

Förresten så måste jag ju berätta om dom fina presenterna som jag fick av Viktor i söndags. Två t-shirtar. En med uteställena som Stefon rekommenderar. Vet ni inte vem Stefon är så är ni dåliga. Den andra t-shirten, som är ganska klockren för mig, säger: Sportsmanship is for losers. Det passar bra. Jag är en dålig förlorare och en ännu sämre vinnare. Varför tävla om man ändå inte tävlar? Fick även ett inramat foto på oss, så jag inte glömmer bort min vän när han flyttar iväg. Det var fint. Synd bara att jag ser ut som ett mongo på bilden. 

Nu blir det att kolla klart på matchen och sedan sova. Har en lång dag framför mig imorgon. Jobba 8-16. Träna 18:30 - 20:30 samt hinna med att städa lite och kanske få upp några tapeter. 

Är det bara jag som tänker att alla spelare har såna där energimätare som dom har på fifa?