måndag 10 juni 2013

En spindel och helt plötsligt är jag världens mest paranoida människa.

Jag kan inte sova. Ligger och tänker på spindlar. Jag hatar spindlar. En jättestor kom springande på golvet förut. Jag fick panik. Tog glaset med vatten som stod på bordet. Hällde ut vattnet på golvet och satte glaset över spindeln. Sen satte jag mig i soffan och försökte lugna ner mig för att tänka ut ur jag skulle skulle gå vidare med situationen. Ta ett papper under glaset och släppa ut spindeln utomhus? Så ihjäl den? Efter några minuter så bestämde jag mig för att rädda spindeln. Sköt in ett papper under glaset för att den inte skulle smita. Tvivlade på att ett papper skulle hindra den äckliga varelsen från att smita så förstärkte med en tidning. Med ett krampaktigt tag lyfte jag ut allt på uteplatsen. Sen kom nästa problem. Hur släpper jag iväg spindeln? Satte ner allt på räcket och tog bort tidningen och pappret. Var helt beredd på att bara lyfta på glaset, kuta in i lägenheten och stänga dörren. Men när jag lyfte på glaset fick jag panik och slog ihjäl spindeln med tidningen. Det var nog lika bra.

Det här var några timmar sedan men kan fortfarande inte slappna av. Har kollat runt i hela lägenheten samtidigt som jag haft Veronica Maggios låt "finns det en så finns det flera" på hjärnan. Tänk om det kryper omkring någon mer spindel här? Eller tänk om den har lagt ägg? Jag ryser och det känns som att något kryper på mig. Fyfan. Hatar djur med fler än fyra ben. Fast iof hade väl spindeln inte mer än fyra ben då när jag slog ihjäl den. I min panik råkade jag mosa ett par ben med glaset. Men likt förbannat sprang den omkring som en idiot. Jag skiter fullständigt i att spindlar är "nyttiga" djur, jag vill inte ha dom nära mig. Jag vill gärna tro att akten att döda den där spindeln sänder ut ett budskap till andra spindlar, ett budskap om att hålla sig borta. Om det ändå vore så väl.

Jag får nog helt enkelt acceptera att jag aldrig mer kommer kunna sova. Tack för det spindeljävel.

1 kommentar: