It's a BLGE thing

Precis hemkommen från en lagfest. Tyvärr så var vi inte hela laget, men det var förbannat trevligt ändå. Jag vet att jag har hyllat mitt Forssa förut och jag vet att jag må vara lite småfull just nu, men jag måste säga, att det snacket jag hör från folk inte alls stämmer överens med hur mitt lag faktiskt är. Jag flyttade hit utan att veta något alls om något lag, men fick snabbt höra dåliga saker om det laget som jag skulle provträna för. Jag struntade totalt i det jag hört för i min värld så handlar skitsnack om avundsjuka. Redan på första träningen blev jag varmt välkomnad av alla och redan då kände jag skillnaden mellan det som folk pratade om och hur Forssa verkligen är. Det kanske låter töntigt, men är man ny i en stad så kan ett lag få en stor betydelse och i mitt fall var (och är) det verkligen så. Det är inte så att jag inte trivs i Borlänge eller inte gillar min klass, för det gör jag verkligen, men hade jag stannat kvar om jag inte spelat i det här laget? Det känns tveksamt. I alla fall där i början, när hemlängtan var som störst. Vad jag egentligen vill säga är att alla borde droppa fördomarna om Forssa. Det är bra fotbollsspelare och fina människor och folk borde veta bättre än att hänga upp sig på gamla rykten.

Tänker tillbaka på mina gamla lag och försöker jämföra, men det går liksom inte. Smedby-tiden tänker jag inte ens gå in på, för de nertryckningarna sitter fortfarande kvar. Att behöva gå själv tillbaka från förlorade matcher för att vi var tvungna att begrunda våra misstag och att sedan behöva gå hem efter de förnedrande praten, med skador, är inget jag vill minnas. Hur gamla var vi då liksom? 10? Det fanns självklart bra människor i det laget också, människor som jag fortfarande ser som några av mina bästa vänner, men som helhet var det mest skit. Hageby var ett bra lag, vi hade kul och skrattade mycket, men själva fotbollsspelet var inte vår starka sida. Och City var tvärtom. Spelade bra boll, men det var inte speciellt kul och någon lagkänsla fanns inte direkt. Ett lag som blev ihopfösat för att klättra i serien. Självklart fanns det underbara människor där också, men laget som helhet var inget att hänga i granen. Men jag håller fortfarande, självklart, på dom i deras serie, för jag skulle inte kunna vara så osportslig så jag inte skulle göra det. Jag är helt säker på att man kommer att se några av dom spelarna i nya elitserien eller kanske till och med landslaget någon dag. Hur som helst, vad jag vill komma fram till är att jag har aldrig spelat i ett lag som både kan spela bra fotboll och som samtidigt är ett underbart lag. Inte förrän nu alltså.

Idag fick jag förresten kallelsen till fysproverna till Polishögskolan. Den 19:e Juni, i Umeå. Jag är både nervös och förväntansfull. Går det inte så går det inte. Även om jag gärna vill komma in på skolan så är jag ganska nöjd med utbildningen jag redan går. Men för att återgå till fotbollen, som jag tycks ha hakat upp mig på ikväll, så lägger jag nog ner helt om jag måste flytta. Eller jag tror det i alla fall. Eller kanske inte. Det är för kul för att vara utan, men att hitta ett lag som ska leva upp till det jag har nu känns svårt.

Okej, nu får det vara nog om fotboll. Ja. Man kanske borde sova lite? Kanske försöka i alla fall? Det kan ju inte gå mycket sämre än förra natten då det var omöjligt att somna. Låg och vred mig till klockan var närmare 03:30 och vaknade sedan 05. Jag har en känsla att jag lyckas bättre inatt. Så, godnatt trogna läsare.